Båt sjunker – hundratals liv i fara

2023 04 10

En båt som transporterar omkring 400 människor befinner sig i svår sjönöd.

Båten, som befinner sig på Medelhavet mellan Grekland och Malta, uppges ta in mängder av vatten.

– Vi har identifierat en båt med 400 människor i nöd. Hundratals människoliv är i överhängande livsfara. EU måste agera, skriver den tyska frivilligorganisationen Sea Watch på Twitter.

Organisationen uppger att deras spaningsflygplan identifierat båten.

– Båten tycks läcka och tar in vatten, de har slut på bränsle och dricksvatten ombord. Det finns många gravida kvinnor ombord samt 10 spädbarn, framhåller spaningsflygplanet i ett anrop, rapporterar AP.

Bränsle och vatten

Enligt Sea Watch har närliggande fartyg instruerats av maltesiska myndigheter att förse båten med nytt bränsle och dricksvatten.

De närliggande fraktfartygen har däremot beordrats att inte undsätta de nödställda.

– Det är underförstått att de ombord har fått vatten och att fartyget har tankats, men det kämpar nu mot stora vågor, erfar brittiska Sky News.

Uppgifter: Kaptenen har lämnat

Alarm Phone – en nödlinje för människor som korsar Medelhavet till EU – uppger att de mottagit ett samtal från båten.

På Twitter skriver supporttjänsten att panikscener utspelar sig bland passagerarna.

– Människor ombord har panik och flera behöver läkarvård. Kaptenen har lämnat och det finns ingen som kan styra båten, framhåller Alarm Phone i ett inlägg.

Migranter ombord

Fartyget ska ha lämnat hamnen i Tobruk, Libyen i helgen. Passagerarna ombord är med största sannolikhet migranter som försöker ta sig till Europa.

Det har nyligen skett en markant ökning av antalet båtar med migranter som korsar Medelhavet från Nordafrika, rapporterar Reuters.

I söndags uppges 23 migranter har dött efter att en båt kapsejsat på Medelhavet.

Närmare 25 personer hittades i vattnet och kunde räddas efter en omfattande insats.

Förra veckan räddades drygt 400 migranter av ett fartyg från Läkare utan gränser efter en elva timmar lång komplex räddningsaktion på stormigt hav.

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen