JUST NU: Barbro Westerholm är död

2023 03 14

Den tidigare riksdagsledamoten Barbro Westerholm har dött.

Barbro Westerholm har avlidit vid 89 års ålder.

Den tidigare riksdagsledamoten valdes in i riksdagen år 1988 och blev en tydlig förespråkare för hbtqi-personers rättigheter.

Bland annat arbetade hon med införandet av partnerskapslagen som blev verklighet år 1995.

– Utan liberalen Barbro Westerholms insatser skulle kampen för hbtqi-personers rättigheter tagit längre tid i Sverige. Utan hennes enträgna politiska arbete skulle situationen se annorlunda ut även för dagens unga hbtqi-personer i Sverige. Regnbågs-Sverige sörjer nu, säger Carl Otto Engberg, förbundsordförande för hbt-liberaler enligt SVT.

Tjänstgjorde 27 år

Westerholm, som föddes den 16 juni 1933, tog läkarexamen vid Karolinska institutet 1959 och disputerade år 1964.

År 1979 blev hon Socialstyrelsens första kvinnliga generaldirektör.

Hon var verksam med borttagandet av sjukdomsstämpeln från homosexuella, och tjänstgjorde i riksdagen i 27 år.

Westerholm var även ordförande för Sveriges pensionärsförbund.

Stor saknad

Liberalerna uttrycker i ett pressmeddelande att Westerholm gått bort efter en tids sjukdom och uttrycker sitt stöd till Barbros make Peter och deras fyra barn.

Partiledare Johan Pehrson är en som sörjer Barbro.

– Vi är många som känner stor saknad, samtidigt som vi minns Barbro med värme och stolthet. Barbros heroiska kamp för människors frihet och lika värde lämnar bestående avtryck i Liberalerna och det svenska samhället, säger Pehrson.

Hedersdoktor och boksläpp

Barbro Westerholm blev år 2007 hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet. 

År 2016 blev hon hedersdoktor vid Malmö högskola och har även utnämnts hedersledamot av Svenska Läkaresällskapet respektive Apotekarsocieteten. 

År 2021 gav hon ut boken ”Om att aldrig ge upp”.

Bild: Liberalerna

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Ny utbetalningsregel införs för många pensionärer

2026 01 25

Som pensionär finns möjligheten att välja hur mycket allmän pension man tar ut.

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen


25 januari 2026

UPPGIFTER: Ryska soldater skjuter på varandra

2026 01 25

En dödsskjutning ska ha ägt rum bland ryska soldater.

Flera ryska soldater har öppnat eld mot varandra i Donetsk, uppger partisanrörelsen Atesh.

En soldat ska ha förlorat livet – men Ryssland försöker mörka händelsen.

Öppnade eld utanför bar

Flera ryska soldater uppges ha öppnat eld mot varandra när de var berusade, rapporterar Kyiv Post.

Atesh uppger att tre ryska soldater var inblandade i skottlossningen.

Soldaterna, som tillhör ett regemente i Kirovsky-distriktet i Donetsk, ska ha hamnat i bråk med varandra efter att en tvist hade uppstått på en lokal bar.

– Grälet fortsatte utanför baren, där skottlossningen bröt ut, rapporterar Atesh, enligt tidningen.

– En soldat dödades på platsen, enligt den pro-ukrainska partisanrörelsen, som har gjort sig känd för att infiltrera rysk militär.

LÄS OCKSÅ: Trump riktar hot mot hela världen - "kan genomföra attacker överallt"

Bråkade om stulet objekt

Enligt uppgift bråkade soldaterna om en värmekamera som hade stulits vid fronten.

Bråket ska ha handlat om en försäljning av värmekameran, och hur mycket den skulle säljas för.

Kameror av den typen har ett stort värde på fronten, enligt tidningen.

Detta eftersom de kan användas av styrkor för att upptäcka fiendens rörelser i mörker och vid dålig sikt.

Värmekameror av den typen kostar ofta mellan 1000 och flera tusen dollar, uppger tidningen, och de ger en stor och avgörande fördel på slagfältet.

Uppgifterna om skjutningen mellan de ryska soldaterna förstärker bilden av att den ryska militären och dess styrkor är i dåligt skick.

Ryssland försöker emellertid mörka händelsen, uppger Atesh.

Ryssland mörklägger

Den ryska militären vill inte kännas vid att soldaterna avsiktligt har skjutit mot varandra.

Istället beskrivs händelsen, där en soldat alltså ska ha mist livet, som ett fall av ”vårdslös hantering av ett vapen”.

– Ledningen försöker begränsa tillgången till information och förhindra att nyheterna sprids utanför enheten, rapporterar Atesh, enligt tidningen.

Atesh är en välkänd pro-ukrainsk partisangrupp som agerar i såväl Ryssland som Ukraina.

Gruppen har gjort sig känd för sabotage-aktioner, men har också infiltrerat den ryska militären under hela 2025, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Kreml dundrar - "ingen idé att hoppas"

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen