JUST NU: Barbro Westerholm är död

2023 03 14

Den tidigare riksdagsledamoten Barbro Westerholm har dött.

Barbro Westerholm har avlidit vid 89 års ålder.

Den tidigare riksdagsledamoten valdes in i riksdagen år 1988 och blev en tydlig förespråkare för hbtqi-personers rättigheter.

Bland annat arbetade hon med införandet av partnerskapslagen som blev verklighet år 1995.

– Utan liberalen Barbro Westerholms insatser skulle kampen för hbtqi-personers rättigheter tagit längre tid i Sverige. Utan hennes enträgna politiska arbete skulle situationen se annorlunda ut även för dagens unga hbtqi-personer i Sverige. Regnbågs-Sverige sörjer nu, säger Carl Otto Engberg, förbundsordförande för hbt-liberaler enligt SVT.

Tjänstgjorde 27 år

Westerholm, som föddes den 16 juni 1933, tog läkarexamen vid Karolinska institutet 1959 och disputerade år 1964.

År 1979 blev hon Socialstyrelsens första kvinnliga generaldirektör.

Hon var verksam med borttagandet av sjukdomsstämpeln från homosexuella, och tjänstgjorde i riksdagen i 27 år.

Westerholm var även ordförande för Sveriges pensionärsförbund.

Stor saknad

Liberalerna uttrycker i ett pressmeddelande att Westerholm gått bort efter en tids sjukdom och uttrycker sitt stöd till Barbros make Peter och deras fyra barn.

Partiledare Johan Pehrson är en som sörjer Barbro.

– Vi är många som känner stor saknad, samtidigt som vi minns Barbro med värme och stolthet. Barbros heroiska kamp för människors frihet och lika värde lämnar bestående avtryck i Liberalerna och det svenska samhället, säger Pehrson.

Hedersdoktor och boksläpp

Barbro Westerholm blev år 2007 hedersdoktor vid farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet. 

År 2016 blev hon hedersdoktor vid Malmö högskola och har även utnämnts hedersledamot av Svenska Läkaresällskapet respektive Apotekarsocieteten. 

År 2021 gav hon ut boken ”Om att aldrig ge upp”.

Bild: Liberalerna

Text: Redaktionen


13nov2025

JUST NU: Finnair storsatsar i Sverige – sätter in flyg till tre weekend-favoriter

2025 11 13

Finnair etablerar sig på en ny svensk flygplats och utökar också sina flyglinjer från Arlanda.

Inför våren 2026 satsar det finska flygbolaget på tre nya flyglinjer från Sverige.

Från Umeå Airport etablerar Finnair två nya avgångar.

Från och med den 29 mars 2026 kommer flygbolaget att införa dagliga avgångar till de finska städerna Vasa och Helsingfors, uppger Swedavia, i ett uttalande.

Ökad efterfrågan

Det finns en ökande efterfrågan efter flyglinjer till och från norra Sverige, och de nya linjerna stärker tillgängligheten i regionen, framhåller flygplatskoncernen.

– Att Finnair lägger till nya direktlinjer från Umeå Airport är ett tydligt tecken på den starka efterfrågan som finns på resor till och från regionen. Möjligheten att kunna flyga till flera spännande resmål, direkt från Umeå Airport, är såklart något som de boende här sätter stort värde på, men öppnar också nya möjligheter för näringslivet, säger Umeå Airports flygplatschef Sofia Johansson, i ett uttalande.

Flyglinjen från Umeå Airport kommer trafikeras genom en triangelflygning till Helsingfors, via Vasa, vilket också gör det möjligt för resenärer att resa mellan de två finska städerna.

LÄS OCKSÅ: Nya direktresor från Sverige – till två länder

Ny linje från Arlanda

Finnair utökar också sina redan befintliga linjer från Arlanda, med ytterligare en flyglinje.

Från och med den 29 mars 2026 kommer bolaget erbjuda dagliga avgångar till norska Stavanger.

– Att Finnair lägger till nya direktlinjer från både Stockholm Arlanda Airport och Umeå Airport är ett tydligt tecken på den starka efterfrågan som finns på resor till och från Sverige. Tillskotten till flygplatsernas destinationsutbud som de nya linjerna utgör, stärker tillgängligheten i flera regioner, vilket gör denna utveckling särskilt betydelsefull, säger Swedavias marknad- och försäljningsdirektör Charlotte Ljunggren, i ett uttalande. 

– Finnair spelar en viktig roll i att uppnå Swedavias mål om att möjliggöra för människor att mötas – oavsett om det gäller affärsresor, semester eller besök hos familj och vänner.

LÄS OCKSÅ: Anstormning till ICA – därför återvänder kunderna till matjätten

Foto: T. van der Kuip

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort besked från Nordens länder – Natochefen imponerad

2025 11 13

De nordiska länderna går samman med de baltiska länderna.

Det handlar om ett omfattande nytt stöd till Ukraina.

De ukrainska soldaterna fortsätter att strida mot ryska styrkor – som just nu trycker på ordentligt kring Pokrovsk i de östra delarna av landet.

På torsdagen går de nordiska länderna samman med de baltiska länderna för ett nytt stort stödpaket till Ukraina, rapporterar Euronews.

Stort stödpaket

Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Estland, Lettland och Litauen har gått samman för att skicka ett nytt stödpaket med militärt materiel till Ukraina.

Stödpaketet är värt omkring 500 miljoner dollar – knappt fem miljarder svenska kronor – och utgår från det så kallade PURL-initiativet där Ukrainas allierade finansierar amerikanska vapen som skickas till det krigshärjade landet.

Natochefen imponerad

Natochefen Mark Rutte tycks vara imponerad av de nordiska och baltiska länderna.

– Våra nordiska och baltiska allierade intensifierar sina insatser för att finansiera ytterligare ett paket med kritisk militär utrustning till Ukraina, säger han enligt Euronews.

– Denna utrustning är oerhört viktig när Ukraina går in i vintermånaderna och leveranser genom PURL flödar in i Ukraina.

Läs mer: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Så mycket från Sverige

Sverige bidrar med cirka 600 miljoner kronor.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med cirka 90 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina. 

“Kommer fortsätta”

Försvarsminister Pål Jonson (M) kommenterar dagens besked.

– Bidraget stärker Ukrainas luftförsvarsförmåga och försvar mot Ryssland, säger han.

– Ryssland utgör ett hot mot Europa och Sverige kommer fortsatt agera med andra via finansiella, militära och humanitära medel för att stödja Ukraina och skydda Europa.

Läs mer: Macron säker: Här kommer nästa krig starta

Foto: Magnus Liljegren regeringskansliet

Text: Redaktionen