Bankkunder uppmanas agera direkt – kraftig uppgång bekräftad

2024 11 13

Bankernas bruttomarginal på bolån har ökat ordentligt efter Riksbankens dubbelsänkning av styrräntan.

Riksbanken sänkte styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

I samma veva minskade bankernas rörliga utlåningsräntor, men inte i lika stor omfattning.

Sammantaget innebar det att bruttomarginalen på bolån ökade, rapporterar Finansinspektionen, FI.

Bruttomarginalen är skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för lånens finansiering.

– I slutet av tredje kvartalet 2024 var bankernas bruttomarginal för bolån 0,78 procentenheter, jämfört med 0,64 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet, framhåller FI.

Nytt krav underlättar – kunder uppmanas skrida till verket

Nu uppmanas bankkunder att agera.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, konstaterar att det är guldläge att förhandla eller byta bank.

– Just nu ser vi även att bankernas ränterabatter är förhållandevis höga, då finns det extra utrymme att förhandla ner din bolåneränta. Utgå därför alltid från bankens genomsnittsränta, inte listränta. Om du inte blir nöjd bör du se dig om efter en ny bank, säger hon.

Vidare konstaterar Langemark att det är enklare att byta bank i dag, eftersom FI ställer ett nytt krav på bankerna.

– FI ställer nu krav på banker att lämna digitala amorteringsunderlag för att göra det lättare för konsumenter att byta bank. Om fler byter bank ökar konkurrensen mellan bankerna. Det kan i sin tur leda till att bolånens genomsnittsränta pressas nedåt.

Utan dröjsmål

Finansinspektionens krav på digitala amorteringsunderlag trädde i kraft 1 september.

Kravet infördes för att påskynda bankernas processer med att ta fram amorteringsunderlag, som krävs för att kunna flytta ett bolån från en bank till en annan.

De nya reglerna innebär att banker ska lämna ut amorteringsunderlag digitalt och att det ska lämnas utan dröjsmål.

Foto: Swedbank, Nordea, SEB resp Handelsbanken

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen