16 januari 2026

Bankkunder luras – anmälningar väller in

2023 06 06

Antalet anmälningar kopplat till bankärenden fullkomligt väller in.

Förtvivlade bankkunder söker hjälp hos Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, på grund av omfattande lurendrejeri.

Situationen är värre än på länge, rapporterar Sveriges Radio.

Varnar: "Tar aldrig semester"

Sveriges storbanker, SEB, Nordea, Swedbank och Handelsbanken, varnar alla sina kunder för bedragare som försöker komma åt kundernas pengar.

– Var på din vakt, skriver bland annat Handelsbanken på sin hemsida.

– Bedragarna tar tyvärr aldrig semester, framhåller Nordea på sin sajt.

Anmälningarna skenar

Men trots storbankernas varningar är det fortfarande många kunder som luras.

Antalet anmälningar om bedrägeri till ARN har fullständigt skenat de senaste åren.

Förra året kom 1 700 bankärenden in till nämnden. Dubbelt så många som året innan enligt SR.

Drygt hälften gällde obehöriga transaktioner.

– Det vi ser är en kraftig ökning som handlar om obehöriga transaktioner, olika former av bedrägerier där folk lurats att lämna ut koder eller inloggningsuppgifter till sina bankkonton, säger Marcus Isgren, chef på ARN, till radiokanalen.

Ser ut att slå rekordet

Redan nu tyder det mesta på att trenden håller i sig. I april hade 800 anmälningar kommit in.

Och värst utsatta är äldre personer, någonting som bedragarna inte är sena att utnyttja.

– Så kallade “mum and dad frauds” är just nu vanliga. Bedrägeriet går ut på att du kontaktas via sms av någon som utger sig för att vara ditt barn eller barnbarn, varnar Handelsbanken på sin webbplats.

– I meddelandet står det till exempel att barnet tappat sin mobil och behöver hjälp med att göra en brådskande betalning.

Dom förändrar rekommendation

Huruvida det går att få tillbaka beloppet beror på hur oaktsam man varit.

Ibland kan personen som blivit lurad behöva stå för alltihop.

Men en HD-dom förra sommaren om hur bankerna ska resonera om oaktsamhet har gjort att ARN förändrat sin rekommendation till bankerna.

Det har också gjort att fler vågar anmäla, enligt Marcus Isgren.

– Vad vi ser i våra ärenden är att det är äldre bedrägerier som kommer tillbaka nu. Det kan vara så att många inte vågat anmäla, känt en skam eller inte velat lyfta att man blivit lurad.

Kontakta bank och polis

Om du blivit utsatt för ett bedrägeri ska du alltid kontakta din bank omedelbart.

Bankerna uppmanar också att göra en polisanmälan på polisen.se eller ringa 114 14 vid en sådan händelse.

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen