Banker stoppar pensionärer – får inte betala

2024 02 16

Flera pensionärer stoppas av sina banker från att genomföra frivilliga och fullt medvetna överföringar.

Efter att nytt strålkastarljus den senaste tiden riktats mot telefonbedragare som lurar i synnerhet äldre på stora summor pengar har pressen ökat på bankerna att agera.

– Bankerna har ett stort ansvar att förhindra brott och skydda sina kunder. Bankerna kan och måste göra mer och samarbeta närmare polisen, underströk statsminister Ulf Kristersson (M) på Instagram häromdagen efter att ha kallat till sig storbankerna.

Får inte swisha sina barnbarn

Det har bland annat påtalats att bankerna i högre grad måste agera när en kund gör en avvikande överföring – som kan indikera att kunden blivit lurad.

Men det har nu fått konsekvensen att banker stoppar flera pensionärer från att genomföra betalningar av fri vilja.

Ett av flera exempel är en kvinna i 80-årsåldern som spärrades av sin bank när hon skull swisha en födelsedagspeng till sitt barnbarn.

– Hon har varit en trogen kund hos banken. För henne känns det som en samhällskollaps, att hon är misstrodd och inte får göra bankärenden, säger hennes son till Borås-Tidning.

Måste uppsöka banken på plats

Sonen berättar att stoppet har fått hans mamma att känna sig maktlös och överkörd.

Hon var dessutom tvungen att åka in till banken för att lösa problemet – trots att hon är över 80 år, sjuk och inte kan lämna sitt hem.

Den lokala PRO-föreningen är uppgiven och kallar det ett “dilemma”. Banken ska skydda sina kunder, men det måste gå att göra "dagliga bankärenden”.

Banken bekräftar

Victor Fridén, marknads- och kommunikationschef på den lokala banken Sparbanken Sjuhärad, bekräftar att åtgärderna ibland drabbar människor som utför vanliga bankärenden och inte är brottsoffer.

Samtidigt försvarar han systemet.

– Syftet är aldrig att försvåra för kunden, utan det är ett skydd. Hellre att kontot tillfälligt blir spärrat, än att kontot blir tömt på pengar av brottslingar, säger han till BT.

Kan ändra lagen

Ulf Kristersson utesluter inte att det kan bli tal om lagändringar för att stoppa bedrägerierna.

Varje år kostar det samhället mångmiljardbelopp.

– I första hand vill vi söka tekniska lösningar som ökar skyddet för framför allt äldre personer, sade statsministern på en pressträff i tisdags.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen