SVERIGE: Banker nedringda efter myndighetens uppmaning

2022 10 09

På tisdagsmorgonen sa Finansinspektionens (FI) chefsekonom Henrik Braconier att den som har tillfälliga problem med ekonomin kan beviljas ett tillfälligt undantag från amorteringskravet av sin bank.

– Det är ett sätt att hjälpa hushåll med tillfälliga problem, att man slipper amortera under ett tag. Vi tycker det är bra om folk utnyttjar det här. Börjar det bli knapert är det bäst att ringa banken och så startar man en dialog, sa han till SR Ekot.

Finansinspektionens besked fick snabbt spridning. Det märkte inte minst bankerna.

Efter beskedet har bankerna blivit nedringda av tusentals kunder, rapporterar SR Ekot.

Många kunder har missuppfattat FI:s uppmaning. Särskilda skäl krävs fortfarande för att få ett tillfälligt undantag.

– Otroligt många privatkunder ringde in till vår kundservice och tolkade det som att nu kan jag begära uppskov på min amortering, och ville göra det naturligtvis. Utlåtandet var lite olyckligt. Det är inte så att jag kan begära uppskov bara för att jag behöver eller önskar uppskov, utan det är fortfarande de grundläggande kriterierna för när jag kan begära uppskov, säger Jennie Sandén, privatekonom vid Danske Bank, till SR.

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, beskriver dagen som kaosartad. Hon berättar att telefonväxlarna är ”fullständigt lamslagna”.

– Ja bankerna har blivit nedringda av tiotusentals kunder. Så växlarna är fullkomligt lamslagna med folk som köar in till bankerna. Intrycket hos allmänheten verkar vara att Finansinspektionen har pausat amorteringskravet precis som under pandemin. Men så har inte skett.

Räntehöjningen inget giltigt skäl

I dag, tisdag, höjde Riksbanken styrräntan med en procentenhet – från 0,75 till 1,75 procent.

Men den drastiska höjningen är inget skäl till amorteringsfrihet. Bankerna har redan tagit höjd för höjda bolåneräntor i sina kalkyler.

Däremot kan kunder med ”särskilda skäl” ansöka om ett tillfälligt undantag från amorteringskravet.

Särskilda skäl

Så här skriver Finansinspektionen:

Särskilda skäl kan vara att ett hushålls ekonomiska förutsättningar väsentligt försämrats. Till exempel kan det handla om inkomstbortfall till följd av sjukdom, arbetslöshet eller liknande. Men, det kan även vara fråga om att ett hushåll får så kraftigt ökade utgifter, till exempel för stigande elkostnader, att hushållets ekonomiska marginaler krymper markant.
Särskilda skäl förutsätter att omständigheterna inträffar efter att lånet har lämnats. Alltså att det har skett något oväntat, som man inte kunde förutse vid lånetillfället. Att ett hushåll är räntekänsligt och påverkas när låneräntan höjs är inte i sig ett särskilt skäl.
Bankerna testar bolånetagare i sin kreditprövning för att se att de har goda marginaler att klara högre räntenivåer. De senaste åren har bankerna utgått från att nya bolånetagare ska klara av räntebetalningar, amorteringar och övriga levnadskostnader även vid räntenivåer på mellan 6 och 7 procent.

Foto: H. Oujabir resp Finansinspektionen

Text: Redaktionen

Magdalena Andersson bestört: “Det är för jävligt”

2025 11 06

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson pekar ut ett växande problem som riskerar att tvinga folk till tystnad.

Under Bokmässan tidigare i höstas var både S-ledaren och kommunalrådet Blerta Hoti Singh (S) från Göteborg på plats.

Den senaste lät då sin dotter och träffa Magdalena Andersson och lade senare upp en bild på mötet på sin Instagram.

Kort efteråt skrev och hotade en person att kommunalrådet borde “bli fråntagen sin dotter” och att personen “önskade att hon blir våldtagen och mördad av somalier, afghaner eller annan skit”, rapporterar GP.

S-ledaren: "För jävligt"

Andersson har nu fått ta del av uppgifterna om hotet.

Hon reagerar med bestörtning.

– Det säger något om hur brutaliserat tonläget är på sociala medier. Det är för jävligt att en företrädare, eller någon, ska behöva utstå sådant, säger Magdalena Andersson till lokaltidningen.

S-ledaren menar att hoten mot politiker är farligt för demokratin. Det kan leda till att folk inte vågar uttrycka sina åsikter och engagera sig, menar partiledaren.

Hon drar paralleller till mordet på tidigare statsministern Olof Palme och terrordådet på Utöya i Norge.

– Att det kan leda till döden har vi sett. Det är därför ord spelar roll.

Avgick efter hot

För tre veckor sedan valde Centerpartiets ledare Anna-Karin Hatt oväntat att avgå. Hennes förklaring var just den ökade hotbild mot henne som person.

– När man känner att man alltid behöver se sig över axeln och inte kan känna sig trygg i sitt eget hem, då har det kommit för nära, sade Anna-Karin Hatt på en pressträff vid tillfället.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Flera politiker har vittnat om samma sak.

I januari gick regeringen fram med förslaget att införa en skyldighet för kommuner och regioner att förebygg att kommunal- och regionråd utsätts för skada till följd av hot och våld.

– Hot mot förtroendevalda är något som vi aldrig får acceptera – ytterst är det ett hot mot demokratin. Det finns en lucka i lagstiftningen när det gäller ansvaret för lokala politikers säkerhet. Den luckan täpper vi nu till, och med det kan säkerheten stärkas för medborgarnas valda företrädare i kommuner och regioner, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) då.

Lagändringen trädde i kraft 1 juli tidigare i år.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kreml: “Vi har blivit tvingade” – obehagligt besked närmar sig

2025 11 06

För en vecka sedan meddelade USA:s president Donald Trump att han ger order om att börja testa kärnvapen.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, framhöll Trump på Truth Social.

I veckan har han förtydligat att han syftade på Ryssland och Kina.

– Ryssland testar kärnvapen och Kina testar dem också, ni vet bara inte om det, sade Trump i 60 Minutes häromdagen.

Uppmanar till "omedelbar förberedelse"

Det amerikanska beskedet har fått Moskva att reagera.

Vladimir Putin har redan öppnat för att Ryssland ska inleda nya test av kärnvapen. Officiellt har det inte skett sedan 1990, året innan Sovjetunionen kollapsade.

– Om USA eller andra fördragsdeltagare genomför sådana tester, måste Ryssland också vidta lämpliga åtgärder, säger diktatorn enligt The Moscow Times.

Den ryska försvarsministern Andrej Belousov har även uppmanat till “omedelbar förberedelse för fullskaliga kärnvapenprov”.

"Blivit tvingade"

Nu framhäver Dmitrij Medvedev, Rysslands expresident och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, att Ryssland är “tvingade” att agera.

– Ingen vet vad Trump menade med “kärnvapenprov”, han gör det förmodligen inte själv, uttrycker Medvedev på Telegram och fortsätter:

– Och konsekvenserna av sådana ord är oundvikliga. Ryssland kommer att tvingas bedöma lämpligheten av att själva genomföra fullskaliga kärnvapenprov själv.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

"Inget gott kan komma"

USA:s energiminister Christ Wright har efter Trumps besked gått ut och sagt att landets kärnvapentest inte innebär att man “provspränger” kärnvapen.

– Det här är inte kärnvapenexplosioner. Det är vad vi kallar icke-kritiska explosioner, säger han till Fox News.

Enligt Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan, är det vi ser just nu en ny kärnvapenupprustning. Hon menar att “inget gott kan komma” från ett scenario där förhandlingar mellan USA och Ryssland gällande kärnvapenavtal upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: ”Det blir dominoeffekt” – stort larm om Putins armé

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen