Bank uppmanar 620 000 löntagare – kan spara tusenlappar

2024 09 12

Varje år väljer många anställda att löneväxla – det vill säga avstå från en del av framtida löneutbetalningar för att i stället få en förmån från arbetsgivaren, till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen.

Nu uppmanar Länsförsäkringar 620 000 löntagare att löneväxla

Uppmaningen går ut till 420 000 män och 200 000 kvinnor som nästa år förväntas ha inkomster över brytpunkten för statlig skatt.

– För att det ska bli en lönsam affär krävs en lön över brytpunkten för statlig skatt, som nästa år höjs till 53 590 kronor i månadsinkomst, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

”Troligtvis lägre inkomstskatt”

Enligt bankens beräkningar fortsätter löneväxling att vara mer lönsamt för höginkomsttagare än att spara motsvarande belopp på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring.

Detta trots nästa års skattesänkningar för sparformerna.

Det beror på den lägre beskattningen som tjänstepensioner omfattas av och möjligheten att skjuta upp inkomstskatten, uppger Länsförsäkringar.

– Vid utbetalning av pension betalar man troligtvis lägre inkomstskatt än man gör på sin nuvarande lön, förklarar Trifa Chireh.

– Genom att välja att avsätta extra medel till tjänstepensionen i stället för privata sparformer, kan man optimera sin framtida ekonomiska situation och dra fördel av en mer gynnsam beskattning.

Flera tusenlappar

Länsförsäkringar har tagit fram ett räkneexempel som visar varför löneväxling kan vara gynnsamt vid högre inkomster, trots skattesänkningar på ISK och kapitalförsäkring. 

I räkneexemplet tjänar en 50-åring 61 000 kronor i månaden. Om personen ska nettospara 1 250 kronor motsvarar det 2 500 kronor av lönen som alltså kan löneväxlas.

– Resultatet nedan visar att när hen går i pension vid 66 år får hen ut nästan 1 400 kronor mer per månad under 10 år efter löneväxling jämfört med sparande i ISK trots att en skattefri del nu införs, skriver Länsförsäkringar om räkneexemplet:

Sparform

Intäkt

Löneväxling

   4 400 kr

ISK

   3 017 kr

Så mycket mer per månad blir det vid löneväxling

+ 1 383 kr

Fakta löneväxling

Löneväxling

  • Vid löneväxling sätts en del av lönen av till ett bundet pensionssparande. Oftast skjuter arbetsgivaren till cirka 6 procent på grund av lägre arbetsgivaravgifter.
  • Löneväxling är lämpligt vid inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Brytpunkten ligger 2025 på 53 590 kronor per månad.
  • Det innebär att drygt 620 000 löntagare kan löneväxla förmånligt nästa år.

Källa: Länsförsäkringar  

 

Foto: LinkedIn Sales Solutions

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige rasar ur prestigefull lista – aldrig hänt förr

2025 10 09

Sverige har historiskt ansetts ha några av världens bästa lärosäten.

Karolinska institutet, Lunds universitet och Uppsala universitet är bara några exempel på prestigefulla utbildningssäten på svensk mark.

Universiteten lockar varje år forskare och studenter från hela världen.

Men ingen av dem platsar längre på topp 50 på den omtalade rankinglistan från World University Ranking. 

Efter att Karolinska institutet, KI, halkat ned från 49:e till 53:e plats finns det inte längre ett enda svenskt universitet bland de 50  bäst rankade lärosätena i världen.

Det har aldrig tidigare hänt.

Given etta

Förstaplatsen på hela listan är däremot lika given i år som de senaste tio åren.

– Oxford behåller förstaplatsen för tionde året i rad, drivet av starkt betyg i forskningsmiljön, framhåller Times Higher Education som ligger bakom listan.

– Princeton når delad tredjeplats och är det enda amerikanska universitetet som uppnått sitt bästa resultat någonsin i år.

LÄS OCKSÅ: ”Allvarligt” – 1,3 miljoner svenskar har samma problem på jobbet

Tungt för Sverige

Kina har fem universitet bland de 40 bästa. Det är en förbättring från fjolårets tre stycken, även om toppuniversiteten ligger kvar på samma nivåer som förra året.

Hongkong har samtidigt rekordhöga sex platser bland de 200 bästa och Indien har för första gången det näst högsta antalet rankade universitet. Enbart USA ligger före.

Men tyngre är det alltså för Sverige.

Karolinska institutet är högst rankat av de svenska lärosätena och landar på plats 53.

Därefter följer Lunds universitet på plats 95, Kungliga Tekniska Högskolan på plats 98 och Uppsala universitet på plats 128.

Chalmers tekniska högskola samt universiteten i Linköping, Stockholm och Göteborg ligger samtliga mellan plats 201-250.

Totalt har Times Higher Education tittat på över 2 000 utbildningssäten i världen. Fem grundpelare har varit vägledande i rankingen:

- Undervisning

- Forskningsmiljö

- Forskningskvalitet

- Internationell utblick

- Industri

LÄS MER: Svenska jätten varslar – 200 förlorar jobbet

Foto:

Text: Redaktionen

“Kommer omedelbart hämnas” – Ryssland varnar USA

2025 10 09

Det land som återupptar kärnvapentester kommer att få möta konsekvenser.

Den varningen kommer nu från Kreml via Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov.

I synnerhet gäller det USA.

– Om ett land med kapacitet fattar det felaktiga beslutet att genomföra kärnvapentest, och Washington är helt klart i vårt fokus, då kommer vi omedelbart att hämnas, säger Sergej Rjabkov enligt Newsweek.

"Betydande upptrappning"

Utspelet kommer kort efter att den ryska diktatorn Vladimir Putin nyligen antytt att flera länder förbereder för att utföra nya kärnvapentest.

Båda kommentarerna ska betraktas som en “betydande upptrappning” av retoriken kring kärnvapen mellan Ryssland och USA, understryker Newsweek.

– Rysslands hot om vedergällning och dess tillbakadragande från viktiga vapenkontrollavtal signalerar en försämrad strategisk relation med USA, skriver Amanda Castro, reporter på den amerikanska tidningen. 

– Denna utveckling skulle kunna undergräva årtionden av icke-spridningsinsatser för kärnvapen och öka de globala säkerhetsriskerna, särskilt i takt med att befintliga fördrag är på väg att löpa ut.

LÄS MER: Putins jättelögn avslöjad

"Finns ingen diskussion"

Bakgrunden till utspelen är det så kallade New Start-avtalet, som begränsar USA:s och Rysslands strategiska kärnvapen till 1 550 utplacerade stridsspetsar vardera och reglerar antalet missilbärare samt inspektioner av dem.

Avtalet gäller till februari 2026. Ryssland påstår att man är villiga att förlänga avtalet med ett år, men enbart om USA kommer att undvika det man kallar “destabiliserande åtgärder”.

Dessa inkluderar offensiva strategiska vapenutvecklingar och missilförsvarsinitiativ som Ryssland ser som hot mot sin kärnvapenavskräckning, förklarar Newsweek.

– Det finns ingen diskussion, och jag betonar detta, om förslaget att förnya fördraget. Tanken är att bibehålla de viktigaste kvantitativa begränsningarna som anges i det avtalet i ett år efter att fördraget officiellt löper ut, det vill säga med början den 6 februari nästa år, strikt förutsatt att USA inte, för sin del, vidtar åtgärder som kan störa den befintliga jämlikheten och balansen i strategisk stabilitet, säger Sergej Rjabkov.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen