Bank uppmanar 620 000 löntagare – kan spara tusenlappar

2024 09 12

Varje år väljer många anställda att löneväxla – det vill säga avstå från en del av framtida löneutbetalningar för att i stället få en förmån från arbetsgivaren, till exempel extra inbetalningar till tjänstepensionen.

Nu uppmanar Länsförsäkringar 620 000 löntagare att löneväxla

Uppmaningen går ut till 420 000 män och 200 000 kvinnor som nästa år förväntas ha inkomster över brytpunkten för statlig skatt.

– För att det ska bli en lönsam affär krävs en lön över brytpunkten för statlig skatt, som nästa år höjs till 53 590 kronor i månadsinkomst, förklarar Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar.

”Troligtvis lägre inkomstskatt”

Enligt bankens beräkningar fortsätter löneväxling att vara mer lönsamt för höginkomsttagare än att spara motsvarande belopp på ett investeringssparkonto (ISK) eller i en kapitalförsäkring.

Detta trots nästa års skattesänkningar för sparformerna.

Det beror på den lägre beskattningen som tjänstepensioner omfattas av och möjligheten att skjuta upp inkomstskatten, uppger Länsförsäkringar.

– Vid utbetalning av pension betalar man troligtvis lägre inkomstskatt än man gör på sin nuvarande lön, förklarar Trifa Chireh.

– Genom att välja att avsätta extra medel till tjänstepensionen i stället för privata sparformer, kan man optimera sin framtida ekonomiska situation och dra fördel av en mer gynnsam beskattning.

Flera tusenlappar

Länsförsäkringar har tagit fram ett räkneexempel som visar varför löneväxling kan vara gynnsamt vid högre inkomster, trots skattesänkningar på ISK och kapitalförsäkring. 

I räkneexemplet tjänar en 50-åring 61 000 kronor i månaden. Om personen ska nettospara 1 250 kronor motsvarar det 2 500 kronor av lönen som alltså kan löneväxlas.

– Resultatet nedan visar att när hen går i pension vid 66 år får hen ut nästan 1 400 kronor mer per månad under 10 år efter löneväxling jämfört med sparande i ISK trots att en skattefri del nu införs, skriver Länsförsäkringar om räkneexemplet:

Sparform

Intäkt

Löneväxling

   4 400 kr

ISK

   3 017 kr

Så mycket mer per månad blir det vid löneväxling

+ 1 383 kr

Fakta löneväxling

Löneväxling

  • Vid löneväxling sätts en del av lönen av till ett bundet pensionssparande. Oftast skjuter arbetsgivaren till cirka 6 procent på grund av lägre arbetsgivaravgifter.
  • Löneväxling är lämpligt vid inkomster över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Brytpunkten ligger 2025 på 53 590 kronor per månad.
  • Det innebär att drygt 620 000 löntagare kan löneväxla förmånligt nästa år.

Källa: Länsförsäkringar  

 

Foto: LinkedIn Sales Solutions

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen