Bakslag för Sveriges Natoansökan

2024 02 02

Under en längre tid har Sverige inväntat att Turkiet och Ungern ska godkänna Sveriges ansökan till försvarsorganisationen.

Länderna har ställt krav och dragit ut på processen längre än många hade väntat sig.

Nu kommer ytterligare ett bakslag, då Viktor Orbans parti Fidesz nobbar måndagens parlamentsmöte där Sveriges ansökan skulle avhandlas.

Det rapporterar ungerska ATV.

Nobbar mötet

Omröstningen ställs in eftersom varken Orbans parti Fidesz eller det Kristdemokratiska folkpartiet kommer att närvara.

Detta trots att landets parlament meddelade under torsdagen att ratificeringen av Sveriges Natoansökan skulle avhandlas under ett extrainsatt möte på måndagen.

Enligt uppgifter vill Fidesz och det Kristdemokratiska folkpartiet invänta ett eventuellt möte mellan Orban och Ulf Kristersson (M).

“Räknar med det”

Från ungerskt håll vill man träffas och förhandlas om saken, men Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) menar att man räknar med att få ett ja oavsett.

– Vi träffar dem i olika sammanhang och vi räknar med att de står kvar vid det löftet man har upprepat många gånger, säger utrikesministern till SVT.

Närmar sig

Trots förseningarna från ungerskt håll så närmar sig alltjämt ett officiellt svenskt medlemskap i Nato.

– Som Natomedlem blir Sverige en del av Natos kollektiva försvar och omfattas av ömsesidiga försvarsgarantier enligt artikel 5 i det nordatlantiska fördraget, meddelar regeringen via sin webbsida.

– Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av de allierade i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot dem alla.

Nära samarbete

Sverige har under en längre tid, i synnerhet under de senaste åren, bedrivit ett nära samarbete med Nato.

Snart väntas även den svenska flaggan återfinnas bredvid de övriga Natoländernas.

– I och med överlämnandet av anslutningsinstrumentet blir Sverige medlem i Nato. Sveriges flagga hissas jämte de andra allierade vid Natos högkvarter i Bryssel och Sverige deltar fullt ut som medlemsstat i organisationen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel i Ryssland – av en och samma anledning

2025 10 21

Flera välkända ryska propagandister lyfter fram att Trump ändrat tonläget gentemot Ukraina efter samtalet, rapporterar finska Iltalehti med hänvisning till flera inslag i rysk stats-tv.

Trump har åter börjat återge Putins syn på kriget – något som får flera av Kremls mest välkända propagandistister att jubla.

Att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj enligt uppgift ska ha blivit utskälld av Trump under deras möte i fredags betraktas som en stor seger i rysk tv.

– Det är anmärkningsvärt att vi kan andas ut den här veckan. Självklart är Zelenskyj den största förloraren, säger tv-ankaret Vladimir Solovjov, som länge varit en av Putins ledande propagandister.

Kommenterar slipsvalet

Solovjov uppmärksammar också USA:s försvarsminister Pete Hegseths klädval under mötet med Zelenskyj.  Hegseth bar en slips, vars färger och mönster påminde om den ryska flaggan.

– Vi vet vad Hegseth gör varje år den 23 februari och 9 maj, säger Solovjov med hänvisning till de stora ryska högtidsdagarna Fäderneslandsförsvararens dag och Segerdagen.

LÄS MER: “Jag ska bryta Zelenskyjs ben” – EU-parlamentariker hotar 

”Morot framför en åsnas näsa”

Solovjovs propagandistkollega, dumaledamoten Jevgenij Popov, uppmärksammar att Trump tycks sätta stopp för leveranser av långdistansroboten Tomahawk till Ukraina. En märkbart belåten Popov antyder att den amerikanske presidenten bara retade Zelenskyj när han hintade om att Ukraina kan få Tomahawks.

– Det är som att dingla med en morot framför en åsnas näsa, säger den ryske politikern enligt Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trumps möte med Putin på väg att kollapsa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

2025 10 21

Senast 2030 kommer digitala körkort att införas Sverige, rapporterar Transportstyrelsen.

Beslutet är en del av flera nya regler från EU:s nya körkortsdirektiv.

– Ett EU-gemensamt digitalt körkort ska införas i alla medlemsländer som ett elektroniskt intyg som kan lagras i en digital plånbok. Samtidigt ska det fortfarande gå att få ett traditionellt fysiskt körkort. I Sverige ska digitala körkort införas senast år 2030, framhåller myndigheten.

Flera nya körkortsregler

De nya EU-direktiven innebär flera ändringar. Bland annat ska den nya B1-bilen i praktiken ersätta A-traktorn. Fordonen får max väga 2 500 kilo och ha en maxhastighet på 45 km/h.

– Behörigheten gäller från 16 års ålder och är giltig fram till 21 års ålder. Länder kan ansöka om att sänka åldern till 15 år om trafiksäkerheten kan säkerställas, framhåller Transportstyrelsen.

Dessutom kommer det bli möjligt för personer som haft B-körkort i minst två år att köra tyngre fordon. Det handlar om personbilar, lastbilar och husbilar på upp till 4 250 kilo som drivs med alternativa bränslen – det vill säga drivmedel som ersätter fossila bränslen.

– Det är också möjligt att köra med släp upp till en totalvikt på 5 000 kg efter särskild utbildning eller prov. Det är upp till varje medlemsland att avgöra om krav på utbildning eller prov ska gälla, skriver Transportstyrelsen om ändringen.

LÄS MER: ”Sämsta i historien” – tung dom från Swedbank

FAKTA: EU:s nya körkortsregler

- Vissa regler är obligatoriska att införa för alla medlemsstater och vissa regler är frivilliga.

- För majoriteten av reglerna gäller en införlivandetid på 3+1 år, dvs. att medlemsstaterna ska ha införlivat de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och att de nya reglerna ska tillämpas ett år därefter. Det här innebär att merparten av reglerna börjar gälla 2029.

Läs mer om alla nya regler här: transportstyrelsen.se/kommande-korkortsregler

Källa: Transportstyrelsen

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna 

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen