Bakslag för svenskt försvar – ”extremt korkat”

2024 08 19

Svenskt försvar har fått problem på grund av att tusentals som inte har förstått kraven väljer att hoppa av.

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina.

Här i Sverige ledde den ryska invasionen till en ökad insikt om att vi behöver kunna försvara vårt land.

Det ledde också till att rekordmånga människor ansökte om att gå med i hemvärnet.

Men tusentals har därefter dragit tillbaka sina ansökningar, och nu råder soldatbrist på vissa håll, rapporterar SVT.

”Korkade ansökningar

I normala fall får hemvärnet cirka 4 500 ansökningar per år, men 2022 inkom hela 30 000 ansökningar.

En tredjedel drog dock tillbaka sina ansökningar efter att ha insett vad ett engagemang i hemvärnet innebär och vilka krav som ställs, rapporterar kanalen.

– Jag hade extremt många korkade ansökningar som kom i samband med Ukrainakriget, säger Jonas Algotsson, bataljonschef för hemvärnet i Kalmar, till kanalen.

Hemvärnet lyckades trots det teckna tjänstgöringsavtal med rekordmånga, hela 5 200.

Men man har fortfarande problem med att många hoppar av.

Många hoppar av

Hemvärnet brukar ha ett bortfall på tio procent.

Många väljer att hoppa av eftersom engagemanget är svårt att kombinera med vissa livssituationer, exempelvis om man har småbarn eller ska flytta.

Trots avhoppen så växer hemvärnet. Försvarsmakten vill dock öka antalet soldater med flera tusen de kommande åren, men på många håll, bland annat i Småland, har man svårt att rekrytera frivilliga.

– Vår befolkning är liten och få genomförde värnplikten under de sista åren av det gamla systemet, säger Jonas Algotsson.

Består av frivilliga

Hemvärnet består alltså av frivilliga soldater. För att kunna ansöka måste man vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år. Man kan tjänstgöra tills man har fyllt 70 år.

Hemvärnets uppgift är att skydda, bevaka, ytövervaka och stötta samhället vid kris.

När man ansöker så uppmanas man att beskriva sin civila och eventuellt militära bakgrund.

Vid ansökan görs även en säkerhetsprövning

Foto: Emy Åklundh Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massiva explosioner” – rysk jätteanläggning attackerad

2025 09 18

En av Rysslands största energianläggningar har attackerats.

Det handlar om Gazprom Neftekhim Salava – en av Rysslands största olje- och gasanläggningar. Skrytbygget är baserat i delrepubliken Basjkirien – cirka 1 300 från frontlinjen i Ukraina.

Nu stiger ett stort svart rökmoln från anläggningen som attackerats av flera ukrainska långdistansdrönare.

Drönarna slog enligt uppgift ner i en ”bearbetningsenhet” i anläggningens centrum.

– Det utlöste massiva explosioner, rapporterar Ukrainas säkerhetstjänst SBU, som säger sig ligga bakom den framgångsrika attacken.

Ryssland bekräftar

Ledaren för Basjkirien, Radij Chäbirov, bekräftar attacken.

Han uppger att två drönare har avfyrats mot anläggningen.

Chäbirov bekräftar inte att drönarna träffat anläggnignen, men uppger att en brand har brutit ut. Vidare säger han att det inte finns några uppgifter om dödsoffer.

Intensiva attacker

Det är oklart om anläggningen är satt ur spel. Ukrainska drönarattacker har tidigare orsakat produktionsstopp i flera ryska oljeanläggningar.

I augusti förlorade Ryssland cirka 17 procent av sin totala raffineringskapacitet. Siffran motsvarar 1,1 miljon fat olja per dag, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Energijätten finansierar kriget

Energijätten Gazprom, som är majoritetsägt av ryska staten, ansvarar för olje- och gasanläggningen i Basjkirien.

Gazproms intäkter är livsviktiga för den ryska krigskassan. Bolaget har världens största naturgasreserver och ett omfattande nätverk av gasledningar.

Gazprom producerar även råolja. Intäkterna från oljeproduktionen utgör en viktig del i ryska statens finansieringen av anfallskriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk kliver ur sina bilar – kaos på E20

2025 09 18

Det råder trafikkaos på E20 mellan Malmö och Köpenhamn.

Trafiken i västgående riktning står helt stilla.

Detta efter att Öresundsbron har stängts av i riktning från Sverige mot Danmark.

Bron stängdes omedelbart efter att en vattenläcka upptäckts på den danska sidan. Det stora vattenflödet påverkar vägens grund, som riskerar att spolas bort. I ett värsta scenario kan vägen rasa.

Den danska polisen uppmanar bilister som fastnat i bilkön att stanna kvar i fordonen.

– Om du ska till flygplatsen uppmuntrar vi dig att använda kollektivtrafik. Förare som för närvarande köar i området ombeds att stanna kvar i sina fordon och vänta tills trafiken kan öppnas igen, skriver polisen på X.

Trotsar förbudet

Många personer uppges trotsa polisens uppmaning.

Flera människor har lämnat sina fordon och börjat promenera över bron, rapporterar TV4 Nyheterna.

Danska TV2 har noterat samma sak.

– Folk släpps av i nödfilen och sedan promenerar de iväg med sina resväskor, förmodligen för att de ska hinna med ett flygplan, säger kanalens reporter Karina Borg.

Inte första gången

Ett liknande scenario utspelade sig i mitten av juni, då halvmaratonet Broloppet orsakade långa bilköer.

– Den massiva kön gör att folk har börjat kliva ur sina bilar mitt på motorvägen. Folk går med resväskor längs motorvägen för att komma snabbare till flygplatsen, framhöll TV2:s reporter Mette Ejlersen vid tillfället.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Uppdatering: Trafiken igång 

Senare på dagen har trafiken återupptagits över Öresundsbron. Bilar får passera i begränsad hastighet. 

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen