Bakslag för folk som dricker mjölk – “man bör nog tänka om”

2024 01 09

Inflationen på mat föll tillbaka under hösten.

Men en produkt sticker ut och går i en helt annan riktning.

Den mycket populär livsmedelsvaran – mjölken – sticker nämligen ut. I december höjde Arla det pris mejeribolaget betalar till bönderna med elva öre och från och med 2024 höjs det med ytterligare 35 öre – till totalt 483 öre per kilo mjölk.

– Det är kraftiga höjningar men inget som förvånar mig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till Dagens industri.

Rusar i pris: "Tänk om"

Effekten blir att mjölken rusar i pris – och kommer att fortsätta stiga.

Torbjörn Iwarson hänvisar både till världsmarknadspriset på skummjölkspulver samt vad det kostar för mejerierna att processa mjölk.

Enligt expertens beräkningar pekar omständigheterna på en höjning med nästan tio procent.

Nu varnar han Sveriges konsumenter för utvecklingen.

– Flera faktorer talar för att priset kommer fortsätta stiga, så de som redan bestämt sig för att matinflationen är historia bör nog tänka om, säger Torbjörn Iwarson.

Kommuner har inte råd

Mjölkfrågan har varit känslig under en längre period i samband med den ansträngda ekonomiska situationen i Sverige.

På ett par håll i landet är läget så illa att kommuner behövt ge besked om att stoppa all mjölk i skolmatsalar. Den är helt enkelt för dyr när andra projekt ska bekostas.

En sådan prioritering gjorde exempelvis Kiruna strax före jul.

 Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade  Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten vid tillfället.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen