Bakslag för folk som dricker mjölk – “man bör nog tänka om”

2024 01 09

Inflationen på mat föll tillbaka under hösten.

Men en produkt sticker ut och går i en helt annan riktning.

Den mycket populär livsmedelsvaran – mjölken – sticker nämligen ut. I december höjde Arla det pris mejeribolaget betalar till bönderna med elva öre och från och med 2024 höjs det med ytterligare 35 öre – till totalt 483 öre per kilo mjölk.

– Det är kraftiga höjningar men inget som förvånar mig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till Dagens industri.

Rusar i pris: "Tänk om"

Effekten blir att mjölken rusar i pris – och kommer att fortsätta stiga.

Torbjörn Iwarson hänvisar både till världsmarknadspriset på skummjölkspulver samt vad det kostar för mejerierna att processa mjölk.

Enligt expertens beräkningar pekar omständigheterna på en höjning med nästan tio procent.

Nu varnar han Sveriges konsumenter för utvecklingen.

– Flera faktorer talar för att priset kommer fortsätta stiga, så de som redan bestämt sig för att matinflationen är historia bör nog tänka om, säger Torbjörn Iwarson.

Kommuner har inte råd

Mjölkfrågan har varit känslig under en längre period i samband med den ansträngda ekonomiska situationen i Sverige.

På ett par håll i landet är läget så illa att kommuner behövt ge besked om att stoppa all mjölk i skolmatsalar. Den är helt enkelt för dyr när andra projekt ska bekostas.

En sådan prioritering gjorde exempelvis Kiruna strax före jul.

– Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten vid tillfället.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen