Bakslag för folk som dricker mjölk – “man bör nog tänka om”

2024 01 09

Inflationen på mat föll tillbaka under hösten.

Men en produkt sticker ut och går i en helt annan riktning.

Den mycket populär livsmedelsvaran – mjölken – sticker nämligen ut. I december höjde Arla det pris mejeribolaget betalar till bönderna med elva öre och från och med 2024 höjs det med ytterligare 35 öre – till totalt 483 öre per kilo mjölk.

– Det är kraftiga höjningar men inget som förvånar mig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till Dagens industri.

Rusar i pris: "Tänk om"

Effekten blir att mjölken rusar i pris – och kommer att fortsätta stiga.

Torbjörn Iwarson hänvisar både till världsmarknadspriset på skummjölkspulver samt vad det kostar för mejerierna att processa mjölk.

Enligt expertens beräkningar pekar omständigheterna på en höjning med nästan tio procent.

Nu varnar han Sveriges konsumenter för utvecklingen.

– Flera faktorer talar för att priset kommer fortsätta stiga, så de som redan bestämt sig för att matinflationen är historia bör nog tänka om, säger Torbjörn Iwarson.

Kommuner har inte råd

Mjölkfrågan har varit känslig under en längre period i samband med den ansträngda ekonomiska situationen i Sverige.

På ett par håll i landet är läget så illa att kommuner behövt ge besked om att stoppa all mjölk i skolmatsalar. Den är helt enkelt för dyr när andra projekt ska bekostas.

En sådan prioritering gjorde exempelvis Kiruna strax före jul.

 Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade  Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten vid tillfället.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen