Bakslag för folk som dricker mjölk – “man bör nog tänka om”

2024 01 09

Inflationen på mat föll tillbaka under hösten.

Men en produkt sticker ut och går i en helt annan riktning.

Den mycket populär livsmedelsvaran – mjölken – sticker nämligen ut. I december höjde Arla det pris mejeribolaget betalar till bönderna med elva öre och från och med 2024 höjs det med ytterligare 35 öre – till totalt 483 öre per kilo mjölk.

– Det är kraftiga höjningar men inget som förvånar mig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till Dagens industri.

Rusar i pris: "Tänk om"

Effekten blir att mjölken rusar i pris – och kommer att fortsätta stiga.

Torbjörn Iwarson hänvisar både till världsmarknadspriset på skummjölkspulver samt vad det kostar för mejerierna att processa mjölk.

Enligt expertens beräkningar pekar omständigheterna på en höjning med nästan tio procent.

Nu varnar han Sveriges konsumenter för utvecklingen.

– Flera faktorer talar för att priset kommer fortsätta stiga, så de som redan bestämt sig för att matinflationen är historia bör nog tänka om, säger Torbjörn Iwarson.

Kommuner har inte råd

Mjölkfrågan har varit känslig under en längre period i samband med den ansträngda ekonomiska situationen i Sverige.

På ett par håll i landet är läget så illa att kommuner behövt ge besked om att stoppa all mjölk i skolmatsalar. Den är helt enkelt för dyr när andra projekt ska bekostas.

En sådan prioritering gjorde exempelvis Kiruna strax före jul.

 Egentligen är det här en fråga för verksamheten, men vi valde ändå att låta politikerna fatta besluten för att vara beredda på eventuella stormar, sade  Kirunas ordförande i kultur- och utbildningsnämnden Emilia Töyrä (S) till SVT Norrbotten vid tillfället.

Rör upp känslor: "ett svek"

Och storma har det minst sagt gjort. Beskedet har rört upp känslor både bland invånarna och hos mejeriföretaget Norrmejerier.

Det senare kallar beslutet för “ett svek mot skolbarnen och väljarna och ett slag mot lokalt näringsliv”.

– Att ta bort skolmjölken för kommunens barn är ett oerhört märkligt och oansvarigt beslut, som dessutom helt saknar stöd hos den egna befolkningen. säger Göran Olofsson, mjölkbonde i Ånäset och styrelseordförande för Norrmejerier, i ett pressmeddelande.

– Mjölken är en mycket energität måltidsdryck och grundläggande för många barns näringsintag. Barns hälsa och välmående borde vara det sista som en kommun spar in på.

Foto: E.Akyurt

Text: Redaktionen


15 jan 2026

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna           

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen


16 januari 2026

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER:  Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen