Bakslag för Elon Musk – “Vi förkastar hans försök”

2025 02 16

Elon Musks jättebud nekas officiellt.

En grupp investerare ledda av Elon Musk har försökt köpa Chat GPT-ägaren Open AI för 97,4 miljarder dollar, motsvarande drygt 1 000 miljarder kronor.

Nu kommer besked om att Musk får avslag - detta då Open AI:s styrelse tydligt avvisar techmiljardärens försök.

Det rapporterar flera medier.

Bakslag för Musk

Elon Musk, som utöver sitt arbete i Vita huset även arbetar med företag som Tesla och X, har velat lägga till AI-giganten Open AI i hans portfölj.

Så här säger Bret Taylor, OpenAI:s styrelseordförande, som svar på försöket:

– OpenAI är inte till salu, och styrelsen har enhälligt avvisat Musks senaste försök att störa sin konkurrent.

“Inte upp till konkurrenten”

Erbjudandet avvisades snabbt tidigare i veckan av OpenAI: s verkställande direktör Sam Altman, som kallade det en taktik från en konkurrent för att ”sakta ner oss” och betonade att företaget ”inte är till salu”. 

Andrew Nussbaum, en rådgivare till OpenAI-styrelsen, sade också tidigare i ett uttalande att OpenAI inte ville sälja och betonade att styrelseledamöternas ”enda plikt” är att uppfylla företagets uppdrag att bygga mer kraftfulla, hypotetiska AI-system som kallas artificiell allmän intelligens (AGI) som gynnar mänskligheten. 

– Med all respekt, det är inte upp till en konkurrent att avgöra vad som är bäst för OpenAI:s uppdrag, säger han enligt Bloomberg.

Kritiseras och hyllas

Elon Musk har gått från multimiljardär och företagsägare till ett nytt namn i Vita huset.

Åsikterna om Musk är spridda, och BBC har pratat med några personer med olika åsikter om honom.

– Personligen älskar jag honom. Finansiellt och ur ett affärsperspektiv behöver vi någon som vet vad tusan de gör. Och om det är någon som gör det så är det Donald Trump och Elon Musk, säger en person.

“Försöker vara president”

En annan person som BBC pratat med är mer skeptisk till Musks roll i Vita huset.

– Jag är rädd för honom. Jag tror att han försöker bli president, säger personen.

Foto: TED Conference flickr

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen