Både polis och ambulans larmades till vildsint svensexa

2021 10 18

En svensexa i Södermanland gick så vilt till att förbipasserande larmade polisen.

Dramatiken utspelade sig närmare bestämt i närheten av Österviksbacken i Södertälje tidigare idag torsdag.

Pågående misshandel

Förbipasserande vittnen fick plötslig syn på hur flera misstänkta gärningsmän band fast ett till synes utmanövrerat offer vid en lyktstolpe. Med förhoppning om att hjälpa offret och att fånga in förövarna slog man därefter larm till polisen för att få stopp på vad man misstänkte var en pågående misshandel.

Vildsint svensexa

Det blev en blåljusutryckning med både poliser och ambulanspersonal men när ordningsmakten kom fram till den förmodade brottsplatsen kunde de konstatera att det inte handlade om någon brottslig verksamhet utan istället en herre som snart ska gifta sig och vars vänner anordat en vildsint svensexa.

Brudgummens vänner

Att knyta fast mannen vid lyktstolpen var helt enkelt bara en del av de turbulenta lekarna som ingick i svensexan och brudgummens vänner hade inte tänkt på att tilltaget kunde skrämma livet ur intet ont anande torsdagsflanörer.

Polisen var inte glad över herrarnas aktiviteter utan uppmanade dem att tänka efter kring hur det hela kan uppfattas för personer som inte kände till det hela, rapporterar Aftonbladet.

Kan få allvarliga konsekvenser

Polisen menar att utryckningar av det aktuella slaget kan få allvarliga konsekvenser då polisens resurser behövs på andra håll istället.

– Man kan ringa och meddela polisen innan så vi vet, för det kan bli att vi rycker ut på det här och något annat akut får stå tillbaka lite grann, säger Sylvia Oldin vid Södertäljepolisen till SVT.

Läxade upp herrarna

Polisen läxade upp de upprymda deltagarna på svensexan så att de tänker sig för lite bättre till nästa gång.

– Det är inte tillståndspliktigt att meddela i förväg men det handlar om sunt förnuft, säger polisen till SVT.

Arkivfoto: K. Weil

[yop_poll id="767"]

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen