Både Joe Biden och Barack Obama ute och kampanjar igen

2022 01 30

Första tisdagen i november är traditionell valdag i USA och i år 2021 är inget undantag.

Det hålls guvernörsval i New Jersey och Virginia och valen har även påverkan på presidentvalet 2024. Både sittande presidenten Joe Biden och tidigare presidenten Barack Obama är ute och kampanjar för Demokraternas båda kandidater.

Viktigt inför presidentvalet 2024

Det parti som vinner guvernörsval får en automatisk skjuts framåt i den aktuella delstaten inför presidentvalet då man som sittande guvernör får extra uppmärksamhet om man kampanjar för någon av de två presidentkandidaterna i valkampanjen 2024.

Men framförallt spelar guvernörsvalen givetvis roll för hur den aktuella delstaten ska styras på delstatsnivå de kommande åren.

Fördel Demokraterna i New Jersey

New Jersey är en relativt säker demokratisk delstat i presidentvalen men i guvernörsvalen har Republikanerna i regel större chans om de får fram en regionalt populär kandidat. Mycket pekar dock på att den sittande demokratiska guvernören Phil Murphy blir omvald i New Jersey.

Visste inte om

Han har inte haft någon utmanare i Demokraternas primärval och han ställs mot Republikanernas Jack Ciattarelli som är någonstans emellan konservativ och moderat.

Ciattarelli gav sitt stöd till Trumps omval och deltog efter valet i ett Stop The Steal-rally där man menade att Trump vunnit valet. I efterhand hävdade han dock att han inte visste om att det var ett Stop The Steal-rally och nu försöker han gå mot mitten i valkampanjen. Mätningarna pekar dock på seger för Demokraternas Phil Murphy.

Jämnare i Virginia

I Virginia är valet betydligt jämnare mellan Demokraternas kandidat Terry McAuliffe och Republikanernas Glenn Youngkin.

McAuliffe var guvernör 2014 – 2018 men i Virginia får man inte vara guvernör två mandatperioder i sträck varför han inte kunde bli omvald direkt efter sin mandatperiod.

Republikanernas kandidat

Nu ställer han upp igen och har fullt stöd från partiets etablissemang. Han var vice chef för Bill Clintons kampanj 1996 och chef för Hillary Clintons kampanj 2008. Republikanernas kandidat Glenn Youngkin är en affärsman som varit VD för den framgångsrika investmentfirman The Carlyle Group.

Abortmotståndare

Youngkin ses inte som en stark Trumpanhängare även om han i Republikanernas primärval uttalade sig positivt om Trump. Han är konservativt lagd vill motverka aborter och försök att strama åt USA:s vapenlagar men ses ändå inte som en favorit hos vapenlobbyn som misstänker att han inte är så höger som han försöker utge sig för att vara. Med andra ord är det en lagom position för en republikansk kandidat i Virginia som för att vinna behöver få med sig en del mittenväljare som är skeptiska till Trump.

Joe Biden har varit på plats och kampanjat för McAuliffe och det är dött lopp i mätningarna inför valet kommande tisdag.

Foto: Terry McAuliffe, Barack Obama, FB

[yop_poll id="830"]

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen