Effektavgiften är en ny prismodell som innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre. Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Vid årsskiftet ska alla elnätsbolag ha infört avgiften.

Nu vill S och MP sätta den på paus.

– Vi kan inte ha 170 olika prismodeller i Sverige, det blir obegripligt för folk att förstå om det finns en massa olika effektmodeller. Här behöver Ebba Busch vakna upp, säger Miljöpartiets energipolitiske talesperson Linus Lakso till DN.

Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson delar kritiken. Han menar att elnätsbolag i dag har för stor frihet att bestämma hur effektavgifterna ska tas ut. Olovsson vill att det regleras på ett tydligare vis.

– Det är otroligt viktigt för svensk industri att vi kommer vidare. Då ska vi inte ha regler som höjer vanliga familjers kostnader och som dessutom slår mot omställningen, säger han till tidningen.

LÄS MER: “Största bubblan i aktiemarknadens historia” – fondförvaltare varnar 

Kan pausas

Det återstår att se om regeringen går med på oppositionens krav och pausar effektavgiften, eller om en eventuell S-regering stoppar avgiften efter höstens val.  

Kritiken mot den nya modellen haglar dock tätt.

Intresseorganisationen Villaägarna riksförbund beskriver den som ”ett dyrt experiment för hushållen”.

– Det är inte rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok, framhåller Villaägarna i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Foto: Miljöpartiet resp Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen