Effektavgiften är en ny prismodell som innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre. Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Vid årsskiftet ska alla elnätsbolag ha infört avgiften.

Nu vill S och MP sätta den på paus.

– Vi kan inte ha 170 olika prismodeller i Sverige, det blir obegripligt för folk att förstå om det finns en massa olika effektmodeller. Här behöver Ebba Busch vakna upp, säger Miljöpartiets energipolitiske talesperson Linus Lakso till DN.

Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson delar kritiken. Han menar att elnätsbolag i dag har för stor frihet att bestämma hur effektavgifterna ska tas ut. Olovsson vill att det regleras på ett tydligare vis.

– Det är otroligt viktigt för svensk industri att vi kommer vidare. Då ska vi inte ha regler som höjer vanliga familjers kostnader och som dessutom slår mot omställningen, säger han till tidningen.

LÄS MER: “Största bubblan i aktiemarknadens historia” – fondförvaltare varnar 

Kan pausas

Det återstår att se om regeringen går med på oppositionens krav och pausar effektavgiften, eller om en eventuell S-regering stoppar avgiften efter höstens val.  

Kritiken mot den nya modellen haglar dock tätt.

Intresseorganisationen Villaägarna riksförbund beskriver den som ”ett dyrt experiment för hushållen”.

– Det är inte rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok, framhåller Villaägarna i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Foto: Miljöpartiet resp Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen