Effektavgiften är en ny prismodell som innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre. Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor. 

Vid årsskiftet ska alla elnätsbolag ha infört avgiften.

Nu vill S och MP sätta den på paus.

– Vi kan inte ha 170 olika prismodeller i Sverige, det blir obegripligt för folk att förstå om det finns en massa olika effektmodeller. Här behöver Ebba Busch vakna upp, säger Miljöpartiets energipolitiske talesperson Linus Lakso till DN.

Socialdemokraternas energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson delar kritiken. Han menar att elnätsbolag i dag har för stor frihet att bestämma hur effektavgifterna ska tas ut. Olovsson vill att det regleras på ett tydligare vis.

– Det är otroligt viktigt för svensk industri att vi kommer vidare. Då ska vi inte ha regler som höjer vanliga familjers kostnader och som dessutom slår mot omställningen, säger han till tidningen.

LÄS MER: “Största bubblan i aktiemarknadens historia” – fondförvaltare varnar 

Kan pausas

Det återstår att se om regeringen går med på oppositionens krav och pausar effektavgiften, eller om en eventuell S-regering stoppar avgiften efter höstens val.  

Kritiken mot den nya modellen haglar dock tätt.

Intresseorganisationen Villaägarna riksförbund beskriver den som ”ett dyrt experiment för hushållen”.

– Det är inte rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Människors vardag fungerar inte på det sättet, och det går inte att planera livet som i en nationalekonomisk lärobok, framhåller Villaägarna i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Foto: Miljöpartiet resp Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen