Avger löfte om nya elstödet

2023 04 14

I tisdags rapporterade flera medier om att regeringens nya elstöd till hushåll i hela Sverige blir kraftigt försenat.

Uppgifterna dementerades sedan av energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

– Arbetet med elstöd omgång 2 till hela Sverige går bra och flyter på enligt plan. Försäkringskassan kommer att återkomma med exakt datum, det är ännu för tidigt att sätta. Påståenden om försening är felaktigt, skrev ministern på Twitter.

Nytt löfte

På fredagsmorgonen kommenterar Ebba Busch återigen tidsplanen för utbetalningen av elstöd nummer två.

I en intervju med P1 Morgon upprepar hon att regeringen och Försäkringskassan jobbar på ”enligt plan”.

– Försäkringskassan kommer att återkomma med ett datum så snart de kan, säger Ebba Busch.

Vidare avger energiministern ett löfte till alla hushåll som väntar på elstödet.

Ministern lovar att elstödet kommer att betalas ut under våren – före midsommar.

– Vi har meddelat att det blir under våren. Men exakt datum måste Försäkringskassan svara på. Det är ganska mycket pengar i omgång och två och var en rejäl slant även i första, säger Ebba Busch till radion.

Nya elstödet

Det nya elstödet kommer att betalas ut till berättigade hushåll i hela Sverige.

Stödet baseras på elförbrukningen under perioden november – december 2022 och betalas ut retroaktivt.

Cirka 10 miljarder kommer att fördelas mellan hushållen.

Utformningen av det nya stödet utgår ifrån samma modell som det första elstödet, som betalades ut till hushåll i elområde 3 och 4 i februari.

– I enlighet med uppdraget från regeringen utgår även denna modell för elstöd från ett genomsnittligt elpris på dagen före-marknaden i respektive elområde minus ett referenspris på 75 öre per kWh. Det innebär att hushåll i elområde 1 och 2 får 90 öre per förbrukad kWh; i elområde 3, 126 öre och i elområde 4, 129 öre, säger Malin Stridh, avdelningschef Elmarknad, Svenska kraftnät.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen