I NATT: Attackorder från USA

2023 11 13

USA har genomfört ett nytt flyganfall i Mellanöstern.

Två iranska mål har attackerats av amerikanska stridsflygplan, rapporterar Reuters.

Pentagon har bekräftat anfallen.

Direkt order från Biden

Det är två iranska militäranläggningar i Syrien som bombats.

Ordern om anfallet har kommit direkt från president Joe Biden, enligt USA:s försvarsminister Lloyd Austin.

– Presidenten har ingen högre prioritet än säkerheten för amerikansk personal, och han riktade dagens åtgärder för att klargöra att USA kommer att försvara sig själva, sin personal och sina intressen, säger ministern i ett uttalande.

Tredje anfallet

Ett av målen som attackerats är en träningsanläggning nära Albu Kamal.

Mål nummer två uppges av lokala källor vara en bro utanför staden Mayadeen nära den irakiska gränsen, ett fäste för pro-iranska miliser enligt Reuters källor.

Det är det tredje amerikanska anfallet mot iranska mål i Syrien sedan 26 oktober, varav det andra inom loppet av ett par dagar.

Svar på attacker mot USA

USA har även bekräftat målen i fråga.

– Amerikanska militära styrkor genomförde idag precisionsanfall på anläggningar i östra Syrien som används av Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) och Iran-anslutna grupper som svar på fortsatta attacker mot amerikansk personal i Irak och Syrien, säger Lloyd Austin i natt.

Det finns hittills inga uppgifter om dödsfall i någon av USA:s anfall hittills.

Attackerats 40 gånger

USA och dess koalitionstrupper har attackerats över 40 gånger i Irak och Syrien av styrkor anslutna till Iran under de senaste veckorna.

Minst 45 amerikanska soldater ska ha skadats i sådana attacker.

Totalt befinner sig 900 soldater från USA i Syrien och ytterligare 2 500 i Irak.

Deras uppdrag är att “ge råd och hjälpa lokala styrkor att förhindra att Islamiska staten återuppstår”, framhåller Reuters.

Försöker avskräcka

Sedan kriget mellan Hamas och Israel eskalerade för en dryg månad sedan finns det en växande oro för att konflikten kan sprida sig till fler länder i Mellanöstern och göra amerikanska trupper i regionen till mål för attacker.

Sedan tidigare har USA skickat ut såväl krigsfartyg som stridsflyg för att avskräcka Iran och Irananslutna grupper i området.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)