Attack mot Orban – vill se nyval i Ungern

2025 01 03

Pressen på Ungerns ledare Viktor Orban blir allt mer påtaglig.

I väst har Orban kritiserats under en längre tid på grund av hans inställning mot det rådande kriget i Ukraina.

Nu sätts ytterligare press på Orban från den ungerska oppositionsledaren Peter Magyar.

Det rapporterar Kyiv Independent.

I Kursk

Den ungerska oppositionsledaren Peter Magyar vill se tidiga val med hänvisning till premiärminister Viktor Orbans sjunkande popularitet och anklagelser om korruption.

Orban har mött växande kritik både nationellt och internationellt för sin Moskvavänliga hållning, inklusive motstånd mot EU:s sanktioner mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina.

– Låt det bli ett nytt val för att återlämna rätten att besluta om deras öde till folket, menar Magyar.

“Fattigt och korrupt”

Vidare menar Magyar att Viktor Orban har gjort Ungern till EU:s “fattigaste och mest korrupta land”.

Orban har under en längre tid fått skarp kritik såväl inrikes som utifrån gällande hans inställning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Magyar har å sin sida uttryckt solidaritet med Ukraina efter ryska attacker.

Ryssarna avancerar

Samtidigt fortsätter striderna mellan ryska och ukrainska soldater.

I en ny rapport framhåller tankesmedjan Institute for the Study of War att Ryssland har gjort framsteg under det gångna året.

Det står dock klart att man även har gjort stora förluster.

– Ryska styrkor tog 4 168 kvadratkilometer, till stor del bestående av fält och små bosättningar i Ukraina och Kursk Oblast, men över 420 000 skadades eller dödades 2024, uppger ISW.

Förlorar många

ISW fortsätter.

– ISW har observerat geolokaliserade bevis för att bedöma att ryska styrkor avancerade 4 168 kvadratkilometer under 2024, vilket indikerar att ryska styrkor har lidit cirka 102 döda och skadade per kvadratkilometer ukrainskt territorium som erövrats, förklarar tankesmedjan.

– ISW har tidigare observerat att ryska styrkor vann 2 356 kvadratkilometer i utbyte mot uppskattningsvis 125 800 döda och skadade under en period av intensifierade ryska offensiva operationer i september, oktober och november 2024.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen