13 februari 2026

Attack mot Orban – vill se nyval i Ungern

2025 01 03

Pressen på Ungerns ledare Viktor Orban blir allt mer påtaglig.

I väst har Orban kritiserats under en längre tid på grund av hans inställning mot det rådande kriget i Ukraina.

Nu sätts ytterligare press på Orban från den ungerska oppositionsledaren Peter Magyar.

Det rapporterar Kyiv Independent.

I Kursk

Den ungerska oppositionsledaren Peter Magyar vill se tidiga val med hänvisning till premiärminister Viktor Orbans sjunkande popularitet och anklagelser om korruption.

Orban har mött växande kritik både nationellt och internationellt för sin Moskvavänliga hållning, inklusive motstånd mot EU:s sanktioner mot Ryssland och militärt stöd till Ukraina.

– Låt det bli ett nytt val för att återlämna rätten att besluta om deras öde till folket, menar Magyar.

“Fattigt och korrupt”

Vidare menar Magyar att Viktor Orban har gjort Ungern till EU:s “fattigaste och mest korrupta land”.

Orban har under en längre tid fått skarp kritik såväl inrikes som utifrån gällande hans inställning till Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Magyar har å sin sida uttryckt solidaritet med Ukraina efter ryska attacker.

Ryssarna avancerar

Samtidigt fortsätter striderna mellan ryska och ukrainska soldater.

I en ny rapport framhåller tankesmedjan Institute for the Study of War att Ryssland har gjort framsteg under det gångna året.

Det står dock klart att man även har gjort stora förluster.

– Ryska styrkor tog 4 168 kvadratkilometer, till stor del bestående av fält och små bosättningar i Ukraina och Kursk Oblast, men över 420 000 skadades eller dödades 2024, uppger ISW.

Förlorar många

ISW fortsätter.

– ISW har observerat geolokaliserade bevis för att bedöma att ryska styrkor avancerade 4 168 kvadratkilometer under 2024, vilket indikerar att ryska styrkor har lidit cirka 102 döda och skadade per kvadratkilometer ukrainskt territorium som erövrats, förklarar tankesmedjan.

– ISW har tidigare observerat att ryska styrkor vann 2 356 kvadratkilometer i utbyte mot uppskattningsvis 125 800 döda och skadade under en period av intensifierade ryska offensiva operationer i september, oktober och november 2024.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen