Attack mot Coop – har stora problem

2023 12 22

På fredagen kring lunchtid kommer besked om att Coop har drabbats av något slags virusangrepp.

Det går för närvarande inte att betala med kort vid någon Coop-butik i hela Värmland, och det finns ingen prognos för när det kan fungera igen.

Det finns inga uppgifter om att det ska vara ett nationellt problem utan tycks beröra företagets butiker i Värmland.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Ett virusangrepp”

Coop arbetar nu hårt med att försöka lösa problemet och har tillsatt resurser för att lista ut exakt vad som har hänt och hur man kan lösa det.

Det ska inte finnas några problem med att betala med Swish.

– Det går inte att betala med kort. Vi har kunnat konstatera att det med största sannolikhet beror på ett virusangrepp, säger Coops presskommunikatör Klas Olsson till SR.

Extern expertis

Under dagen har man riktat stora resurser mot problemet och bland annat tagit in hjälp utifrån för att försöka lösa problemet, förklarar Olsson.

– Vi har kopplat in extern expertis som jobbar med alla medel de har. Det är omöjligt för oss i dagsläget att säga hur lång tid det här skulle kunna ta.

Olsson framhåller även att det är dålig tajming, då det rör sig om viktiga säljdagar.

Det finns ännu ingen information om vem eller vilka som kan tänkas vara inblandade i attacken eller vad anledningen till händelsen kan handla om.

Inte första gången

Det är inte första gången som Coop drabbas av denna sortens problem.

För ett par år sedan skedde en omfattande cyberattack som ledde till att nästan 800 Coop-butiker tvingades stänga.

Utfärdade varning

I samband med den cyberattacken utfärdade Försvarets radioanstalt en varning om att liknande händelser skulle ske igen.

– Vi kommer att se fler attacker av den här typen i framtiden när man vänder sig mot underleverantörer, sade Ola Billger vid FRA till SVT då.

– Generellt sett verkar det här vara en väldigt allvarlig attack. Det är så att Sverige utsätts för olika typer av cyberattacker hela tiden. 

Foto: Coop

Text: Redaktionen

JUST NU: Höjer lönerna

2025 06 06

Löneökningarna för myndighetschefer berör cirka 200 personer.

Det handlar bland annat om generaldirektörer, landshövdingar och rektorer för universitet och högskolor samt överdirektörer vid de större myndigheterna och länsråden vid länsstyrelserna. 

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,3 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år. 

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, skriver regeringen.

132 700 kronor

Lönen för statssekreterare höjs också med 3,3 procent.

Det innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 132 700 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 119 300 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,3 procent ligger under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Den kollektiva löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet uppgick till 4,3 procent mellan september 2023 och september 2024, enligt Arbetsgivarverket.

Så mycket tjänar statsministern

Ulf Kristersson tjänar i dag 198 000 kronor i månaden.

Ersättningen för övriga ministrar uppgår till 156 000 kronor i månaden.

Statsrådsarvodesnämnden bestämmer

Statsrådsarvodesnämnden är en särskilt inrättad nämnd som på riksdagens uppdrag bestämmer statsministerns och övriga ministars arvoden och avgångsersättningar.

Arvodet omprövas i regel en gång per år.

Statsrådens arvode omfattas inte av de vanliga reglerna om sjukförsäkring, föräldraförsäkring och semester, och statsrådet förutsätts alltid vara i tjänst.

– Utgångspunkten är att ett statsråd kan fullfölja sitt uppdrag, även om hon eller han kan ha förfall att utföra uppgifter till exempel på grund av sjukdom eller ledighet, framhåller regeringen på sin hemsida.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen