”Attack inom två år” – Natojätte slår larm

2026 01 27

Tyskland varnar för möjligt krig.

Tysk militärledning varnar för att Ryssland kan attackera ett Natoland inom två till tre år.

Tyskland förbereder sig därför nu aktivt för ett potentiellt angrepp, rapporterar ukrainska Pravda.

General ger varning

Tysklands generallöjtnant Gerald Funke, chef för Bundeswehrs gemensamma logistikkommando, säger att risken för en rysk attack mot Nato har ökat och att förberedelser måste intensifieras.

Funke lyfter fram att logistiken skulle bli en av de största utmaningarna i ett fullskaligt krig.

– Det är viktigt för oss att behålla Tyskland som ett logistiskt nav och hantera försörjningslinjerna så länge som möjligt, vilket innebär att om en väg fallerar ska vi ha alternativ, säger Funke om de militära förberedelserna.

Han pekar också på den enorma utmaningen med att ta hand om skadade soldater.

– Medan jag i Afghanistan hade ett beklagligt antal men hanterbart antal skadade, måste jag nu planera för möjligheten till tusen skadade om dagen, säger Funke.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Förberedelser för krig

Funke leder arbetet med att modernisera logistiken och återuppbygga ett system liknande det under kalla kriget, där civila resurser snabbt kan mobiliseras för militära behov.

Bland annat har Bundeswehr ingått avtal med Deutsche Bahn för att kunna använda tåg för militära transporter inom tre dagar.

I händelse av konflikt ser Funke att civil infrastruktur, räddningstjänster och sjukhus kommer att få en avgörande roll, eftersom de militära resurserna inte räcker till på egen hand.

Samtidigt lyfter funktionssättet i det tyska systemet fram en viktig fråga – för vissa militära åtgärder krävs två tredjedels majoritet i parlamentet för att utlysa ett formellt krigstillstånd – något som kan vara svårt att nå.

Fler angrepp

De europeiska försvarsplanerna fokuserar i dag inte bara på konventionell krigföring utan även på hybridkrigföring – där cyberangrepp, sabotage och informationspåverkan kan föregå eller kombineras med militära operationer.

Tysklands ökade militärberedskap, inklusive lagstiftningsändringar och rekryteringskampanjer, ses som en del av en större rörelse inom Nato.

Detta för att möta det förändrade säkerhetshotet och säkerställa alliansens kollektiva försvar.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Foto: Maks D

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen