Åtta av tolv sänker räntan – här är bankerna som vägrar

2024 05 03

Åtta av tolv har valt att sänka räntan, efter att Riksbanken i september höjde styrräntan för sista gången och flaggat för att en första sänkning kan ske innan midsommar.

– Marknadsräntorna har sjunkit vilket har gjort det billigare att låna på lång sikt för bankerna, konstaterar privatekonomisajten Compricer i ett uttalande.

Vägrar att sänka

Fyra banker har dock vägrat att sänka den rörliga räntan: storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken.

Det visar en genomgång av SvD.

Den rörliga boräntan hos Swedbank och Handelsbanken ligger kvar på 5,94 procent. Motsvarande siffra för Nordea och SEB är 5,99 procent.

Det kan jämföras med det statliga bolåneinstitutet SBAB som stått för den största sänkningen sedan i höstas. SBAB har sänkt den rörliga boräntan från 5,22 procent till 4,92 procent.

Prioriterar särskilda kunder

Enligt Christina Sahlberg, privatekonom på Compricer, finns det en primär anledning till att storbankerna väljer att avvakta.  

– Det kostar mycket för dem att sänka räntan eftersom de har så många kunder med rörlig boränta, säger hon till SvD.

Sahlberg tror att storbankerna har valt en annan strategi. Sannolikt fokuserar de på kunder som vill byta bank och erbjuder dem lägre ränta, konstaterar experten.

– Det låter som en möjlig strategi. På så sätt kan man behålla de kunder som riskerar att lämna banken samtidigt som man behåller sina marginaler för andra kunder, säger hon till tidningen.

Sänkte räntan under gårdagen

Den senaste i raden av banker som valt att sänkt den rörliga bolåneräntan är Skandiabanken.

Under torsdagen meddelade banken att sänker räntan på bolån med 3 månaders bindningstid med 0,10 procentenheter, vilket innebär en ny listränta på 5,44 procent.

Samtidigt meddelade Skandiabanken att räntan höjs med 0,10 procentenheter på bolån med 2–5 års bindningstid.

– Justeringarna är en anpassning till marknadsräntorna vilka i sin tur påverkar våra upplåningskostnader, framhöll banken.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen