Åtalas för grovt spioneri mot Sverige

2022 11 11

Två bröder åtalas misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Bröderna riskerar livstids fängelse, rapporterar Aftonbladet.

I åtalet framgår det att bröderna har "gemensamt och i samråd, under perioden 28 september 2011– 20 september 2021 inom riket bl.a. i Stockholmsområdet, gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

De misstänkta personerna greps i september respektive november 2021 och har suttit häktade sedan dess. En av dem misstänks förutom för grovt spioneri också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppger Säkerhetspolisen.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger chefsåklagare Per Lindqvist.

Anställd på Säpo

Den ena av de två åtalade var mellan 2014 och 2015 anställd vid Säkerhetspolisen. Tidigare arbetade han vid Försvarsmakten.

– Det är under dessa anställningar som det misstänkta anskaffandet ska ha skett. Syftet har varit att gå främmande makt tillhanda, i detta fall Ryssland, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Den misstänkta brottsligheten är en risk som varje säkerhetstjänst är väl medveten om, även om vi gör allt för att motverka den. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt som lägger ner omfattande resurser på att komma över information om verksamheten, säger Anders Kassman, avdelningschef vid Säkerhetspolisen.

Förundersökning 2017

En förundersökning mot den tidigare Säpo-anställde inleddes redan 2017 under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett myndigheten bättre förutsättningar att vidta åtgärder kring det egna säkerhetsarbetet. Tillsammans med Försvarsmakten och med stöd av bland andra Försvarets radioanstalt (FRA) har Säkerhetspolisen samtidigt arbetat intensivt för att utredningen ska leda fram till ett åtal, skriver Säpo.

Nekar till brott

Männen nekar till brott.

– Beträffande vad min huvudman är åtalad för tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett, han har genomgående efter bästa förmåga försökt lösa svåra uppgifter på bästa tänkbara sätt, säger Anton Strand, den ena mannens försvarsadvokat, i ett pressmeddelande.

Flera länder bedriver spionage

Säkerhetspolisen understryker att flera länder bedriver spionage och annan säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

– Varje dag pågår angrepp och aktiviteter för att stjäla information och stärka den egna staten. Ryssland är ett av dessa länder och landet har en hög förmåga till inhämtning från såväl mänskliga källor som genom teknisk inhämtning, uppger myndigheten.

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen