Åtalas för grovt spioneri mot Sverige

2022 11 11

Två bröder åtalas misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Bröderna riskerar livstids fängelse, rapporterar Aftonbladet.

I åtalet framgår det att bröderna har "gemensamt och i samråd, under perioden 28 september 2011– 20 september 2021 inom riket bl.a. i Stockholmsområdet, gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

De misstänkta personerna greps i september respektive november 2021 och har suttit häktade sedan dess. En av dem misstänks förutom för grovt spioneri också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppger Säkerhetspolisen.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger chefsåklagare Per Lindqvist.

Anställd på Säpo

Den ena av de två åtalade var mellan 2014 och 2015 anställd vid Säkerhetspolisen. Tidigare arbetade han vid Försvarsmakten.

– Det är under dessa anställningar som det misstänkta anskaffandet ska ha skett. Syftet har varit att gå främmande makt tillhanda, i detta fall Ryssland, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Den misstänkta brottsligheten är en risk som varje säkerhetstjänst är väl medveten om, även om vi gör allt för att motverka den. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt som lägger ner omfattande resurser på att komma över information om verksamheten, säger Anders Kassman, avdelningschef vid Säkerhetspolisen.

Förundersökning 2017

En förundersökning mot den tidigare Säpo-anställde inleddes redan 2017 under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett myndigheten bättre förutsättningar att vidta åtgärder kring det egna säkerhetsarbetet. Tillsammans med Försvarsmakten och med stöd av bland andra Försvarets radioanstalt (FRA) har Säkerhetspolisen samtidigt arbetat intensivt för att utredningen ska leda fram till ett åtal, skriver Säpo.

Nekar till brott

Männen nekar till brott.

– Beträffande vad min huvudman är åtalad för tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett, han har genomgående efter bästa förmåga försökt lösa svåra uppgifter på bästa tänkbara sätt, säger Anton Strand, den ena mannens försvarsadvokat, i ett pressmeddelande.

Flera länder bedriver spionage

Säkerhetspolisen understryker att flera länder bedriver spionage och annan säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

– Varje dag pågår angrepp och aktiviteter för att stjäla information och stärka den egna staten. Ryssland är ett av dessa länder och landet har en hög förmåga till inhämtning från såväl mänskliga källor som genom teknisk inhämtning, uppger myndigheten.

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen