Åtalas för grovt spioneri mot Sverige

2022 11 11

Två bröder åtalas misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Bröderna riskerar livstids fängelse, rapporterar Aftonbladet.

I åtalet framgår det att bröderna har "gemensamt och i samråd, under perioden 28 september 2011– 20 september 2021 inom riket bl.a. i Stockholmsområdet, gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

De misstänkta personerna greps i september respektive november 2021 och har suttit häktade sedan dess. En av dem misstänks förutom för grovt spioneri också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppger Säkerhetspolisen.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger chefsåklagare Per Lindqvist.

Anställd på Säpo

Den ena av de två åtalade var mellan 2014 och 2015 anställd vid Säkerhetspolisen. Tidigare arbetade han vid Försvarsmakten.

– Det är under dessa anställningar som det misstänkta anskaffandet ska ha skett. Syftet har varit att gå främmande makt tillhanda, i detta fall Ryssland, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Den misstänkta brottsligheten är en risk som varje säkerhetstjänst är väl medveten om, även om vi gör allt för att motverka den. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt som lägger ner omfattande resurser på att komma över information om verksamheten, säger Anders Kassman, avdelningschef vid Säkerhetspolisen.

Förundersökning 2017

En förundersökning mot den tidigare Säpo-anställde inleddes redan 2017 under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett myndigheten bättre förutsättningar att vidta åtgärder kring det egna säkerhetsarbetet. Tillsammans med Försvarsmakten och med stöd av bland andra Försvarets radioanstalt (FRA) har Säkerhetspolisen samtidigt arbetat intensivt för att utredningen ska leda fram till ett åtal, skriver Säpo.

Nekar till brott

Männen nekar till brott.

– Beträffande vad min huvudman är åtalad för tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett, han har genomgående efter bästa förmåga försökt lösa svåra uppgifter på bästa tänkbara sätt, säger Anton Strand, den ena mannens försvarsadvokat, i ett pressmeddelande.

Flera länder bedriver spionage

Säkerhetspolisen understryker att flera länder bedriver spionage och annan säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

– Varje dag pågår angrepp och aktiviteter för att stjäla information och stärka den egna staten. Ryssland är ett av dessa länder och landet har en hög förmåga till inhämtning från såväl mänskliga källor som genom teknisk inhämtning, uppger myndigheten.

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen