Åtalas för grovt spioneri mot Sverige

2022 11 11

Två bröder åtalas misstänkta för grovt spioneri mot Sverige för Rysslands räkning.

Bröderna riskerar livstids fängelse, rapporterar Aftonbladet.

I åtalet framgår det att bröderna har "gemensamt och i samråd, under perioden 28 september 2011– 20 september 2021 inom riket bl.a. i Stockholmsområdet, gått Ryssland och den ryska underrättelsetjänsten GRU tillhanda, genom att obehörigen anskaffa, befordra samt röja uppgifter vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet".

De misstänkta personerna greps i september respektive november 2021 och har suttit häktade sedan dess. En av dem misstänks förutom för grovt spioneri också för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppger Säkerhetspolisen.

– Det har varit en komplex utredning kring ett mycket svårutrett brott och misstanken rör mycket allvarlig brottslighet riktad mot Sveriges underrättelse- och säkerhetssystem. Gärningen är grov eftersom den rör förhållanden som är av stor betydelse. De uppgifter som obehörigen har anskaffats, befordrats och röjts kan, genom att de kommer främmande makt tillhanda, medföra men för Sveriges säkerhet, säger chefsåklagare Per Lindqvist.

Anställd på Säpo

Den ena av de två åtalade var mellan 2014 och 2015 anställd vid Säkerhetspolisen. Tidigare arbetade han vid Försvarsmakten.

– Det är under dessa anställningar som det misstänkta anskaffandet ska ha skett. Syftet har varit att gå främmande makt tillhanda, i detta fall Ryssland, uppger Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det som inträffat. Den misstänkta brottsligheten är en risk som varje säkerhetstjänst är väl medveten om, även om vi gör allt för att motverka den. Säkerhets- och underrättelsetjänster är ett prioriterat mål för främmande makt som lägger ner omfattande resurser på att komma över information om verksamheten, säger Anders Kassman, avdelningschef vid Säkerhetspolisen.

Förundersökning 2017

En förundersökning mot den tidigare Säpo-anställde inleddes redan 2017 under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål.

– Att det var Säkerhetspolisen som fattade misstankar mot den tidigare anställde har gett myndigheten bättre förutsättningar att vidta åtgärder kring det egna säkerhetsarbetet. Tillsammans med Försvarsmakten och med stöd av bland andra Försvarets radioanstalt (FRA) har Säkerhetspolisen samtidigt arbetat intensivt för att utredningen ska leda fram till ett åtal, skriver Säpo.

Nekar till brott

Männen nekar till brott.

– Beträffande vad min huvudman är åtalad för tillbakavisas med bestämdhet att något felaktigt eller brottsligt skulle ha skett, han har genomgående efter bästa förmåga försökt lösa svåra uppgifter på bästa tänkbara sätt, säger Anton Strand, den ena mannens försvarsadvokat, i ett pressmeddelande.

Flera länder bedriver spionage

Säkerhetspolisen understryker att flera länder bedriver spionage och annan säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige.

– Varje dag pågår angrepp och aktiviteter för att stjäla information och stärka den egna staten. Ryssland är ett av dessa länder och landet har en hög förmåga till inhämtning från såväl mänskliga källor som genom teknisk inhämtning, uppger myndigheten.

Text: Redaktionen


29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen


29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen