Arlas tecknade bild på mjölkpaketet vållar debatt

2025 03 04

Arlas mjölkpaket brukar inte uppfattas som kontroversiella.

Baksidan på mjölkpaketen brukar bestå av tecknade bilder och klurigheter, som en lättsam underhållning för konsumenterna.

Men nu har just en sådan baksida på mjölkpaketen väckt debatt i sociala medier.

Baksidan på mjölkpaketet

I mars har Arlas mjölkpaket bland annat haft en baksida med rubriken ”Hjälp Hamid köra”.

Den består av en labyrint där man ska hjälpa mjölkbonden Hamid att ta sig till ladugården.

– Jag ska till ladugården, men måste först passera kvigorna och åkern. Ju kortare sträcka jag kör, desto mindre bränsle går det åt. Kan du hitta kortaste vägen? står det under rubriken på paketets baksida, där man sedan får välja mellan väg A, B och C.

Men klurigheten tycks provocera vissa personer i sociala medier – inklusive politiker.

Provocerar politiker

En av dem som inte tycks gilla mjölkpaketets baksida är SD-politikern Maria Rosander.

– Hamid? Är Hamid det vanligaste namnet bland svenska mjölkbönder? Vad är det med våra svenska företag idag som ska vara så ”inkluderande” – varför heter bonden inte bara Bengt, Ulf eller Sune? frågar sig SD-politikern i ett inlägg på X.

Hon får medhåll av en annan SD-politiker, riksdagsledamoten Jessica Stegrud, som också gör en anspelning på debatten om Arlas användning av fodertillskottet Bovaer.

– Först Bovaer… sedan detta… Go woke go broke Arla Sverige? skriver Stegrud på plattformen.

Hon får dock mothugg av flera andra personer på X, som menar att hon är lättkränkt.

– Årets töntigaste grej att bli kränkt över? frågar sig en användare.

En annan användare beskriver kritiken mot Bovaer som en konspirationsteori.

De två SD-politikerna får dock medhåll av moderaten Hanif Bali, som också frågar sig hur många mjölkbönder Arla har som heter Hamid.

Debatt om Bovaer

Bråket om Bovaer, som det hintas om i diskussionen, handlar om att Arla använder ett en fodertillsats för att minska metanutsläppen från kor. Detta har lett till bojkott i bland annat Storbritannien, då vissa konsumenter trott att Bovaer är farligt för hälsan.

Arla har dock understrukit att Bovaer har genomgått omfattande tester och godkänts för användning i både Storbritannien och EU.

Foto: Arla Mjölk

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen