Arlas tecknade bild på mjölkpaketet vållar debatt

2025 03 04

Mjölkpaket från Arla väcker debatt i sociala medier.

Arlas mjölkpaket brukar inte uppfattas som kontroversiella.

Baksidan på mjölkpaketen brukar bestå av tecknade bilder och klurigheter, som en lättsam underhållning för konsumenterna.

Men nu har just en sådan baksida på mjölkpaketen väckt debatt i sociala medier.

Baksidan på mjölkpaketet

I mars har Arlas mjölkpaket bland annat haft en baksida med rubriken ”Hjälp Hamid köra”.

Den består av en labyrint där man ska hjälpa mjölkbonden Hamid att ta sig till ladugården.

– Jag ska till ladugården, men måste först passera kvigorna och åkern. Ju kortare sträcka jag kör, desto mindre bränsle går det åt. Kan du hitta kortaste vägen? står det under rubriken på paketets baksida, där man sedan får välja mellan väg A, B och C.

Men klurigheten tycks provocera vissa personer i sociala medier – inklusive politiker.

Provocerar politiker

En av dem som inte tycks gilla mjölkpaketets baksida är SD-politikern Maria Rosander.

– Hamid? Är Hamid det vanligaste namnet bland svenska mjölkbönder? Vad är det med våra svenska företag idag som ska vara så ”inkluderande” – varför heter bonden inte bara Bengt, Ulf eller Sune? frågar sig SD-politikern i ett inlägg på X.

Hon får medhåll av en annan SD-politiker, riksdagsledamoten Jessica Stegrud, som också gör en anspelning på debatten om Arlas användning av fodertillskottet Bovaer.

– Först Bovaer… sedan detta… Go woke go broke Arla Sverige? skriver Stegrud på plattformen.

Hon får dock mothugg av flera andra personer på X, som menar att hon är lättkränkt.

– Årets töntigaste grej att bli kränkt över? frågar sig en användare.

En annan användare beskriver kritiken mot Bovaer som en konspirationsteori.

De två SD-politikerna får dock medhåll av moderaten Hanif Bali, som också frågar sig hur många mjölkbönder Arla har som heter Hamid.

Debatt om Bovaer

Bråket om Bovaer, som det hintas om i diskussionen, handlar om att Arla använder ett en fodertillsats för att minska metanutsläppen från kor. Detta har lett till bojkott i bland annat Storbritannien, då vissa konsumenter trott att Bovaer är farligt för hälsan.

Arla har dock understrukit att Bovaer har genomgått omfattande tester och godkänts för användning i både Storbritannien och EU.

Foto: Arla Mjölk

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen