Arlas tecknade bild på mjölkpaketet vållar debatt

2025 03 04

Mjölkpaket från Arla väcker debatt i sociala medier.

Arlas mjölkpaket brukar inte uppfattas som kontroversiella.

Baksidan på mjölkpaketen brukar bestå av tecknade bilder och klurigheter, som en lättsam underhållning för konsumenterna.

Men nu har just en sådan baksida på mjölkpaketen väckt debatt i sociala medier.

Baksidan på mjölkpaketet

I mars har Arlas mjölkpaket bland annat haft en baksida med rubriken ”Hjälp Hamid köra”.

Den består av en labyrint där man ska hjälpa mjölkbonden Hamid att ta sig till ladugården.

– Jag ska till ladugården, men måste först passera kvigorna och åkern. Ju kortare sträcka jag kör, desto mindre bränsle går det åt. Kan du hitta kortaste vägen? står det under rubriken på paketets baksida, där man sedan får välja mellan väg A, B och C.

Men klurigheten tycks provocera vissa personer i sociala medier – inklusive politiker.

Provocerar politiker

En av dem som inte tycks gilla mjölkpaketets baksida är SD-politikern Maria Rosander.

– Hamid? Är Hamid det vanligaste namnet bland svenska mjölkbönder? Vad är det med våra svenska företag idag som ska vara så ”inkluderande” – varför heter bonden inte bara Bengt, Ulf eller Sune? frågar sig SD-politikern i ett inlägg på X.

Hon får medhåll av en annan SD-politiker, riksdagsledamoten Jessica Stegrud, som också gör en anspelning på debatten om Arlas användning av fodertillskottet Bovaer.

– Först Bovaer… sedan detta… Go woke go broke Arla Sverige? skriver Stegrud på plattformen.

Hon får dock mothugg av flera andra personer på X, som menar att hon är lättkränkt.

– Årets töntigaste grej att bli kränkt över? frågar sig en användare.

En annan användare beskriver kritiken mot Bovaer som en konspirationsteori.

De två SD-politikerna får dock medhåll av moderaten Hanif Bali, som också frågar sig hur många mjölkbönder Arla har som heter Hamid.

Debatt om Bovaer

Bråket om Bovaer, som det hintas om i diskussionen, handlar om att Arla använder ett en fodertillsats för att minska metanutsläppen från kor. Detta har lett till bojkott i bland annat Storbritannien, då vissa konsumenter trott att Bovaer är farligt för hälsan.

Arla har dock understrukit att Bovaer har genomgått omfattande tester och godkänts för användning i både Storbritannien och EU.

Foto: Arla Mjölk

Text: Redaktionen


JUST NU: Har blivit fel – Swedbank får 837 miljoner kronor

2025 11 18

Swedbank och dess styrelseordförande Göran Persson kan räkna hem en tidig julklapp.

Eller kanske rättare sagt 837 miljoner sådana.

Det är nämligen lika många kronor som storbanken plötsligt får tillbaka, meddelar Swedbank i ett pressutskick på tisdagen.

Återbetalningen kommer från Skatteverket efter att myndigheten svängt i hur mycket moms Swedbank egentligen ska betala.

Enligt beslut från Skatteverket har Swedbank betalat för mycket moms 2019, 2020, 2022 och 2023, skriver storbanken i en kommentar.

Godkänt ny metod

Den stora summan kommer till god nytta för Swedbank. Banken låter meddela att dess kostnader därmed minskar med samma belopp under årets sista kvartal.

Hela historien bottnar i att Skatteverket svängt.

Myndigheten har godkänt en ny metod för beräkning av det som kategoriseras som avdragsgill moms.

Och det kan mycket väl bli så att Swedbank får tillbaka än mer pengar. 

– Swedbank har tidigare i år mottagit momsåterföringar för 2016-2018, och även kommunicerat att banken ansökt om återföring för 2019-2023. Swedbank inväntar därmed beslut avseende 2021, informerar banken.

Slog förväntningarna

När Swedbank i oktober gav besked om årets tredje kvartal landade rörelseresultatet på 10.809 miljoner kronor.

De samlade intäkterna uppgick till 17.105 miljoner kronor. Det förväntade siffran låg inför delårsrapporten på 16.653 miljoner kronor enligt Privata Affärer.

– Swedbank levererar återigen ett starkt resultat i en osäker omvärld, framhöll Jens Eriksson, vd och koncernchef på Swedbank, i ett uttalande efteråt.

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

Fakta: Swedbank

Styrelseordförande: Göran Persson (sedan 2019)

Antal privatkunder i Sverige: 3,8 miljoner

Antal privatkunder i Estland, Lettland, Litauen: 3,5 miljoner

Antal företagskunder i Sverige: 250 000 

Antal företagskunder i Estland, Lettland, Litauen: 300 000

Antal kontor i Sverige: 142

Antal kontor i Estland, LEttland, Litauen: 69

Antal medarbetare: 16 444

Källa: Swedbank

LÄS MER: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Johanna Ejemalm/Talarforum resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Finland kan ta tillbaka ryska hus

2025 11 18

Finland kan snart få rätt att ogiltigförklara ryska köp.

Myndigheterna i Finland kan snart få ökade befogenheter att tvångsinlösa fastigheter som bedöms utgöra ett hot mot landets säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Skärpta regler

Sedan i somras är ryska medborgare förbjudna att köpa fastigheter i Finland.

Den nya åtgärden är ett led i att skydda landet mot potentiella säkerhetshot.

– Gränsen mot Ryssland är stängd, och snart kan myndigheterna få ökade befogenheter att tvångsinlösa redan köpt egendom, säger forskaren Minna Ålander, till Svenska Yle.

Försvarsministeriet stoppade i oktober totalt elva fastighetsköp, bland annat en skärgårdstomt i Pargas, med hänvisning till nationell säkerhet.

Köparna som stoppats ska haft kopplingar till ryska statliga aktörer eller hög position inom rysk kärnenergiindustri.

LÄS MER: ”Oöverträffad attack” – Ukraina har slagit till

Semesterhus som säkerhetsrisk

Problemet med ryska fastigheter går tillbaka över 20 år, då det blev enklare för medborgare från länder utanför EU och EES att köpa fastigheter i Finland.

Många hus låg nära militärbaser eller annan kritisk infrastruktur, vilket har väckt frågor om anledningar till köpen.

Minna Ålander bedömer att det är osannolikt att Ryssland skulle använda samma typ av direkt militär taktik i Finland idag, som man gjorde då.

Istället är det nya hybridhot som väcker störst oro.

– Fastigheter kan användas som baser för förvaring och användning av drönare, vilket gör det möjligt att genomföra övervakning eller andra operationer, säger Ålander.

Staten kan ta ditt hus

Nu arbetar Försvarsministeriet med att se över lagen om säkerhetsinlösen, som trädde i kraft 2020.

Den ger staten möjlighet att lösa in fastigheter om det bedöms nödvändigt för försvar, gränsskydd eller annan samhällsviktig funktion.

– Det är nödvändigt att se över om lagen ger staten tillräckliga möjligheter att agera i olika risksituationer för nationell säkerhet, säger Sami Heikkilä vid enheten för infrastruktur och miljö på det finska Försvarsministeriet.

De ryskägda fastigheterna utgör ett verkligt säkerhetshot, samtidigt som det finns en risk för diskriminering baserat på nationalitet, enligt nyhetskanalen.

Tvångsinlösen ses därför som en sista utväg.

– Ja, det är nog den sista utvägen, men i vissa fall också det enda verktyget om det inte finns någon vilja till en frivillig affär, konstaterar Heikkilä.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen