Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JD Vance gick till hårt angrepp – mot Trumps politik

2025 04 04

JD Vance har tidigare gått till hårt angrepp mot Trumps tullpolitik.

Vicepresident JD Vance är en av Trump-administrationen mest framstående företrädare, och väldigt populär inom den så kallade MAGA-rörelsen.

Vance har gång på gång visat att han är Trumps linje trogen, vilket har bekräftats även i samband med Trumps tullbesked.

Men vicepresidenten har tidigare gått hårt åt Trumps tullpolitik.

”Kommer inte tillbaka”

Innan han anslöt sig till Trump-teamen var JD Vance en hård kritiker av tullar och protektionism, rapporterar CNN.

Frågan har aktualiserats efter Trumps besked på onsdagen om tullar mot ett 60-tal länder.

Mellan 2016 och 2019, under delar av Trumps första presidentperiod, gick Vance gång på gång till angrepp mot ”protektionistisk” handelspolitik.

Vance, som blev känd för allmänheten 2016 med boken ”Hillbilly Elegy”, menade att många jobb inom amerikansk tillverkningsindustri hade försvunnit för gott och att man inte kunde få tillbaka dem med hjälp av höga tullar.

– Så många av dessa jobb som har försvunnit från dessa områden kommer helt enkelt inte tillbaka. De har inte försvunnit så mycket på grund av globaliseringen eller för att de flyttas utomlands, sade Vance i en intervju 2017, enligt kanalen.

– De har till stor del försvunnit på grund av automatisering och på grund av ny teknisk förändring, menade han.

”Kan inte repeteras nog”

I vissa fall riktade Vance sin kritik direkt mot Donald Trump, enligt kanalen.

– Det kan inte repeteras nog: Om du är orolig för USA:s ekonomiska intressen, fokusera mer på automatisering/utbildning än handelsprotektionism, skrev Vance i en kommentar riktad mot Trumps politik 2017.

JD Vances syn på globaliseringen, och på Trump, började sedan förändras gradvis, men han höll länge fast vid att man bör omskola arbetare istället för att försöka rädda jobb som redan försvunnit.

Efter 2019 började Vances synsätt förändras, inte bara när det gäller handel.

Vance, som tidigare hade beskrivit sig som en ”never Trump guy”, blev allt mer positivt inställd till Trump. Han har i efterhand sagt att resultaten av Trumps första mandatperiod så småningom har fått honom att ändra synsätt, enligt kanalen.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ESA vill skicka dansk till månen

2025 04 04

ESA hoppas på att få skicka en europé till månen, och en dansk uppges ligga bra till.

ESA står för European Space Agency, och en europeisk rymdmyndighet som samarbetar med amerikanska Nasa.

I Tyskland har ESA skapat ett konstgjort månlandskap där utvalda astronauter tränar inför ett eventuellt besök på månen, rapporterar DR.

Inför Nasas framtida månuppdrag hoppas man på att europeiska astronauter ska få följa med, och en dansk uppges ha goda chanser.

”Finns en liten chans”

Astronauterna tränas på LUNA Analog Facility i Köln, och dansken Andreas Morgensen är en av sju ESA-astronauter som tränas för att eventuellt kunna vistas på månen, enligt radiokanalen.

Det handlar om de så kallade Artemis-uppdragen, där Europa har ett avtal med Nasa och hoppas att europeiska astronauter ska få medverka, vilket de alltså tränar inför.

– Vi har ett fullt månlandskap, där man verkligen får känslan av att stå på Månens yta. Även dammet är så tätt som riktigt måndamm kan vara, säger Andreas Mogensen till radiokanalen.

Han berättar själv att det finns en chans att han får följa med.

– Jag är astronaut på ESA. Så det finns en liten chans att jag kan åka. Men det är många som är intresserade av det. Så nu får vi se. Det är också en fråga om det faktiskt finns platser för europeiska astronauter, säger han.

”Har erfarenheten”

Enligt projektledaren för LUNA, Jürgen Schlutz, är Morgensen en bra kandidat för att få följa med på ett månuppdrag.

– Han är den astronaut i gruppen som varit längst i rymden. Så han är definitivt i gruppen som kommer att passa för ett månuppdrag. Han har erfarenheten, säger Jürgen Schlutz.

– Så det finns absolut en chans, men mer kan vi inte säga i nuläget, tillägger han.

Inom ramen för Artemisuppdraget ska människor först kretsa runt månen en gång.

Men sedan ska astronauter även landa och gå på månen, enligt planerna. Nasa planerar även att ha en rymdstation som ska kretsa kring månen samt att bygga baser på månens yta, uppger radiokanalen.

Foto: NASA

Text: Redaktionen