Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord 

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits. 

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien. 

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

Flera delar av S: Inför tre nya skatter

2025 05 29

Flera delar av partiet kräver att förmögenhetsskatten ska återinföras. Dessutom vill många S-politiker se arvskatt och fastighetsskatt, rapporterar SvD.

Frågorna ska diskuteras på S-kongressen i Göteborg som inleddes i onsdags.

Många i partiledningen är dock emot förslagen – bland annat Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg.

– Jag förstår att de är frustrerade över att vi har en väldigt orättvis ekonomisk politik i Sverige. Men när det gäller kapitalskatter så är det ju ganska viktigt hur de utformas, för historiskt har vi haft kapitalskatter som har haft snedvridande effekter, säger han till SvD.

”De allra rikaste behöver vara med”

Tidigare SSU-ordföranden Lisa Nåbo tror att några av skatterna kan bli verklighet om S återfår makten.

– Det finns goda chanser att slutprodukten kommer göra det tydligt att de allra rikaste i Sverige behöver vara med och bidra mer än vad man gör i dag, säger hon till tidningen.

Avskaffades 2007

Förmögenhetsskatten avskaffades 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades eftersom den bara stod för en bråkdel av skatteintäkterna. Många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock experter som förespråkar ett införande av förmögenhetsskatten. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, säger han i en intervju med DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten skapade – exempelvis landsflykten av framgångsrika entreprenörer.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, säger experten.

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen