Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Århundradets hittills lägsta temperatur har uppmätts i Sverige.

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits.

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien.

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen