Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Århundradets hittills lägsta temperatur har uppmätts i Sverige.

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord 

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits. 

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien. 

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


22 maj 26

USA vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 07 20

USA behöver hjälp.

För knappt två veckor sedan framhöll president Donald Trump att vapenvillan mellan USA och Iran var över. Länderna drabbade då samman efter det ramavtal som slöts den 17 juni.

Under natten till måndagen bröt attacker ut för nionde dagen i rad.

Och då kräver Vita huset hjälp med att hantera situationen i Hormuzsundet. Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio används sundet som en hävstång gentemot resten av världen.

– USA gör vad som krävs för att skydda den globala sjöfarten, men andra länder måste träda fram och erbjuda hjälp för att dela denna börda, säger Rubio enligt CNN och fortsätter:

– Oavsett om det gäller utrustning eller ekonomiskt stöd.

Ministern upprörd

Marco Rubio säger i samma veva att USA “alltid är öppet” för en diplomatisk lösning så att attackerna kan upphöra.

– Vi har försökt flera gånger med Iran, och vi kommer att fortsätta försöka. Om den dörren öppnas, ser vi gärna det.

Samtidigt är utrikesministern mycket upprörd över att Iran både attackerar och blockerar fartyg i Hormuzsundet. Det avtal som slöts i juni ämnade att få trafiken att flyta på, understryker Rubio.

– De kan inte ha ett giltigt samförståndsavtal om de bryter mot dess villkor. De fortsätter att skicka signaler om att de vill prata, att de vill förhandla, men deras beteende är vad vi reagerar på, och deras beteende är att de avfyrar missiler och drönare mot fartyg, även i natt.

Trump: ”Behöver ingen hjälp”

USA har även vid tidigare tillfällen begärt hjälp från allierade när det gäller Irankriget. I våras fick Vita huset kalla handen efter att Trump begärt minsvepare och hangarfartyg. 

Därefter uppgav Trump att USA inte behöver någon hjälp alls.

– Faktum är, jag talar som USA:s president, det överlägset mäktigaste landet i hela världen, VI BEHÖVER INTE HJÄLP FRÅN NÅGON, underströk presidenten i versaler på Truth Social i mars.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen