Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Århundradets hittills lägsta temperatur har uppmätts i Sverige.

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits.

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien.

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen