Århundradets lägsta temperatur

2024 01 15

Århundradets hittills lägsta temperatur har uppmätts i Sverige.

Det uppger SMHI på måndagskvällen.

Väderinstitutets klimatstation uppmätte rekordtemperaturen i den svenska orten Vittangi i Lappland den 5 januari i år.

Mätutrustningen visade på -44,6 grader.

Det är 0,6 grader kallare än det tidigare rekordet från Storbo i nordligaste Dalarna den 4 februari 2001. Då visade termometern -44 grader.

– Eftersom det är ett värde från den ordinarie mätutrustningen så har vi inga problem att godkänna det.

– Det blir därmed både den här månadens och hela århundradets hittills lägsta temperatur i Sverige, uppger SMHI.

”Ordningen återställd”

Mätstationen Vittangi i Lappland har ett förflutet som en av Sveriges ”kallaste stationer”.

Stationen har till exempel det ännu gällande svenska köldrekordet för november. Hela 43,0 minusgrader uppmättes den 24-26 november 1890.

– Dessutom är rekordet för allra lägsta månadsmedeltemperatur i Sverige från Vittangi med -27,2 grader i februari 1985.

– Man kan säga att ordningen nu är återställd med en station i Lappland som den allra kallaste, skriver SMHI.

Skandinaviskt rekord 

Temperaturnoteringen i Vittangi innebär även att det skandinaviska köldrekordet för 2000-talet har slagits. 

Tidigare var de 44 minusgraderna från Storbo i Dalarna även rekordet i Skandinavien. 

Fakta svenska köldrekord

Januari

-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)

-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)

-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari

-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)

-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)

-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars

-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)

-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)

-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April

-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)

-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)

-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj

-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)

-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)

-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni

-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)

-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)

-9,8° Gamla Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli

-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)

-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)

-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti

-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)

-6,5° Storsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)

-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September

-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)

-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)

-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober

-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)

-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)

-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November

-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)

-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)

-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December

-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)

-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)

-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Källa: SMHI

Foto: S. Berger

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ilska mot självscanning på Ica Maxi: ”Nu byter jag butik”

2026 08 14

Kunder stöter på ett oväntat problem i självscanningen.

Självscanning är en praktisk lösning som numera finns i en stor andel av Sveriges matbutiker.

Men vissa kunder riktar nu kritik mot en specifik sak i självscanningen.

Mängder av avstämningar

En del kunder menar att de gång på gång råkar ut för kontroller, alltså avstämning, i självscanningen trots att tidigare kontroller varit prickfria.

Kunden Viktoria, som på senare tid handlat mycket på Ica Maxi i Trollhättan, vittnar om att hon tvingats till helavstämning ungefär varannan gång som hon handlat i butiken.

Sedan 1 augusti har hon handlat i butiken i Trollhättan vid 18 tillfällen, trots att hon bor i Vänersborg.

– Vid nära hälften av dessa besök har jag blivit uttagen för helavstämning. Det innebär att samtliga varor ska plockas upp, skannas om manuellt av kassörska och sedan packas ner igen, skriver hon i en insändare i TTela.

Trots att inga fel har upptäckts har kontrollerna alltså fortsatt med mycket hög frekvens.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

”Betraktas som misstänkt”

När hon har pratat med personalen har hon fått höra att urvalet är slumpmässigt och att hon kanske handlar för sällan i butiken, vilket kan påverka.

Om man ska erbjuda en tjänst som självscanning så måste man också våga lita på sina kunder, menar Viktoria.

– När systemet i stället leder till återkommande helavstämningar, trots att jag gång på gång har gjort rätt, försvinner både tidsvinsten och förtroendet. Kvar finns bara irritation och känslan av att betraktas som misstänkt brottsling, skriver Viktoria, som nu har bestämt sig för att sluta handla i butiken.

Hon får även i tidningen svarat att avstämningarna är slumpmässiga.

Men hon är långt ifrån ensam om sin kritik.

Sju av tio stölder i självscanningen

Många kunder, både hos Ica och hos andra butiker, menar att de utsätts för orimligt många avstämningar i självscanningen.

I flera olika diskussionsforum på nätet vittnar kunder om att de plötsligt fått avstämning varannan eller var tredje gång, och att det fortsätter trots att inga fel upptäcks vid kontrollen. Vissa kunder känner sig också utpekade som ”misstänkta” när de får kontroller ofta.

Men Ica menar alltså att kontrollerna huvudsakligen är slumpvisa, även om vissa typer av avvikelser kan påverka.

Kontrollerna är nödvändiga för att förhindra stölder. Siffror från Svensk Handel visar att sju av tio butiksstölder sker i självscanning och självutcheckning, har SR rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Ukraina nära stort militärt avtal

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen