Årets låt prisad ikväll – Vinnaren dömd till fängelse för rån

2021 11 14

Branschorganisationen Musikförläggarna delade ikväll ut priset för Årets Låt – problemet är bara att vinnaren nyss dömts till fängelse för rån.

Vid Musikförläggarnas gala ikväll uppstod en uppmärksammad händelse.

Ett års fängelse

Med anledning av pandemin slog musikbranschen två flugor i en smäll i kväll och delade ut priserna både för i år 2021 och i fjol 2020 då man inte kunde ha galan i fjol på grund av smittspridningen.

En av de mest hyllade priskategorierna är sedvanligt Årets Låt men när det ikväll var dags att dela ut priset för Året Låt 2020 kunde man konstatera att vinnaren nyligen dömts till ett års fängelse för rån avslöjar SVT.

Fångad på övervakningsfilm

Det handlar om artisten Salah ”Dree Low” Abdulle som så nyligen som 1 november i år dömdes av Solna Tingsrätt för att ha rånat en affär i Järva utanför Stockholm.

SVT konstaterar att man på en övervakningsfilm kan se hur han tillsammans med andra personer stjäl allehanda varor inklusive godis, dryck och tobak innan de lämnar butiken.

Kopplas till kriminellt nätverk

Enligt domstolen var agerandet hotfullt och de ignorerade även uppmaningar om att betala för sina varor. Dessutom slog rätten fast att den prisade artisten kan kopplas till ett kriminellt nätverk med våldskapital.

Musikförläggarna framhåller till SVT:s Kulturnyheterna att priset för 2020 beslutades förra sommaren, det vill säga innan artisten dömdes för rånet.

Beredda att tänka om

Samtidigt säger Musikförläggarnas operativa chef att man är beredda att tänka om i framtiden.

– Juryn har sitt jurymöte sommaren 2020. Vi kunde inte ha gala då eller gå ut med vinnare. Det jag kan säga är att vi jobbar med externa konsulter för att se över hur vi ska ha det i framtiden, säger Marit Woody till Kulturnyheterna.

Fått uppvaknande

Hon menar att det hela är komplicerat.

– Alla i musikbranschen har fått någon typ av uppvaknande. Hur ska det ansvaret se ut? Det vi har gjort på musikförläggarna är att ta in externa konsulter, det är ingen enkel fråga – vad ska man inkludera och exkludera.

SVT framhåller att Dree Low nekat både till brott och till kopplingar till kriminella nätverk och domen som ännu inte vunnit laga kraft väntas överklagas.

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen