SVERIGE: Här är årets julklapp

2022 11 17

För 35:e året har HUI utsett årets julklapp. I år blir det ett hemstickat plagg.

En evenemangsbiljett skulle ligga i var och varannan julklapp förra året.

Det tyckte Handelns utredningsinstitut, HUI, som varje år utser årets julklapp.

I år, för 35:e året, utser man det hemstickade plagget till årets julklapp.

– Det hemstickade plagget är ett sätt att visa omtanke för sina nära och kära, säger Emma Hernell, vd på HUI.

Hela motiveringen lyder:

– I en orolig tid, där ett krig i vårt närområde har lett till en ekonomiskt svår situation för många hushåll och stigande elpriser har bidragit till att många sänkt värmen i sina hem, på arbetsplatser och i skolor. Samtidigt har intresset för hantverk och DIY återuppväckts. Årets Julklapp 2022 är det hemstickade plagget – en värmande gest att ge bort till sina nära och kära, framhåller företaget i ett pressmeddelande.

Valet av årets julklapp är förstås ingen slump. Lite varstans i det avlånga Sverige har intresset för att producera något eget hantverk ökat, inte minst stickandet har stuckit i väg. Det märks på bland annat sociala medier-plattformen Tiktok, vars hashtag #knittok har bortemot 400 miljoner videosekvenserdär alster presenteras.

En spegling av samhället

Utnämningen ska ses som en avspegling av det samhälle som präglar oss just nu, vad som trendar och vad svenskarna lagt i både fysiska och digitala varukorgar det senaste året.

– Årets julklapp kommer i alla typer av former, storlekar och kostnadsnivåer vilket fångar det skiftande världsläget som 2022 präglats av, understryker vd:n, enligt Expressen.

Årets julklapp under 2000-talet

2021 – Evenemangsbiljetten

2020 – Stormköket

2019 – Mobillådan

2018 – Det återvunna plagget

2017 – Elcykeln

2016 – VR-glasögonen

2015 – Robotdammsugaren

2014 – Aktivitetsarmbandet

2013 – Råsaftcentrifugen

2012 – Hörlurarna

2011 – Den färdigpackade matkassen

2010 – Surfplattan

2009 – Spikmattan

2008 – En upplevelse

2007 – GPS-mottagaren

2006 – Ljudboken

2005 – Ett pokerset

2004 – Den platta tv:n

2003 – Mössan

2002 – Kokboken

2001 – Verktyget

2000 – DVD-spelare

 Foto: M. Pole

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen