Positivt besked för Sverige – Arbetslösheten minskar kraftigt

2021 08 12

Arbetslösheten i Sverige har sjunkit från 9,2 % till 7,9 % på ett år.

Det konstaterar Arbetsförmedlingen i sin nya statistik som presenteras i dag.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter framöver och vi bedömer att arbetslösheten kommer att vara tillbaka på nivåerna innan pandemin under slutet av nästa år, säger Sandra Offesson arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Positiva siffror

I slutet av juli var 408 000 personer inskrivna som arbetslösa vilket kan jämföras med omkring 478 000 personer i juli förra året.

Fakta om Sveriges arbetsmarknad i juli 2021 jämfört med juli 2020:

◾Arbetslösa: 7,9 % jämfört med 9,2 % i fjol

◾Ungdomsarbetslösheten: 10,5 % mellan 18-24 år jämfört med 13,4 % i fjol

◾Aktivitetsstöd: 208 000 personer jämfört med 184 000 i fjol

◾Varslades om uppsägning: 1 200 personer jämfört med 3 600 i fjol

Länen med högst och lägst arbetslöshet

Arbetslösheten minskar i alla Sveriges län under juli månad samtidigt som det är stor variation mellan olika län.

◾Lägst arbetslöshet: Gotland med 5,2 %

◾Högst arbetslöshet: Södermanland med 10,4 %, Skåne med 9,9 % och Västmanland med 9,8 %

Fler långtidsarbetslösa

Antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i tolv månader eller mer var närmare 190 000, vilket är en ökning med cirka 25 000 jämfört med för ett år sedan. En stor del av dessa är födda utanför Europa. 

– Det är positivt att arbetslösheten minskar och att de lediga jobben blir fler. Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten och vi har fullt fokus på att förhindra och bryta denna utveckling. Nu kommer också betydligt fler långtidsarbetslösa att få del av främst kompetensrustande tjänster inom tjänsten rusta och matcha (KROM), säger Maria Mindhammar, generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

ANALYS

En minskad arbetslöshet är alltid mycket bra för landets ekonomi och statsfinanser. Det innebär allt annat lika minskade kostnader i form av ekonomiskt stöd till de som är utan arbete samtidigt som fler personer i arbete innebär ökade inkomster till staten i form av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter med mera.

När fler privatpersoner får mer pengar i plånboken så kan de även handla mer vilket stärker Sveriges näringsliv och företag. När företagen får ökade inkomster kan fler anställas och statens ekonomi stärks då ytterligare. Starkare statsfinanser kan exempelvis leda till minskade skatter eller till nya satsningar på allt från sjukvård och skola till försvaret och pensionärerna. Alla vinner på minskas arbetslöshet.

Information:

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik bygger på inskrivna arbetslösa och nyanmälda lediga platser. Olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen redovisas och en av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft.

Foto: Peter Kroon, Arbetsförmedlingen

[yop_poll id="467"]

16 sep 2015

Sverige etta på kontroversiell lista – precis före Turkiet

2025 09 15

I internationella sammanhang beskrivs Sverige ofta som ett föredöme för jämlikhet.

Trots det finns här de största klasskillnaderna i hela Europa, enligt en nyligen publicerad rapport om ämnet.

Det handlar om finansinstitutet USB:s globala förmögenhetsrapport för 2025 som utgår från den så kallade Gini-koefficienten som mäter förmögenhetsskillnaderna i ett land genom att ange ett värde mellan 0 och 1.

Ett högre värde indikerar större ojämlikhet, medan 0 motsvarar fullständig jämlikhet.

– Enligt rapporten har Sverige den största förmögenhetsskillnaden med ett Gini-värde på 0,75, medan Slovakien har den lägsta på 0,38, konstaterar Euronews som tagit del av undersökningen.

Precis före Turkiet

Tvåa på listan är Turkiet med en Gini-koefficient på 0,73. Bland Sveriges grannländer hittas Norge på 0,65, Finland på 0,62 och Danmark på 0,60.

Lisa Pelling, statsvetare och chef på tankesmedjan Arena Idé, ser flera anledningar till att Sverige hamnar i topp på den kontroversiella listan.

Bland dessa finns avskaffandet av ett antal förmögenhetsskatter under de senaste decennierna. Sverige har inte heller någon skatt på arv, gåvor eller egendom, framhåller Euronews med hänvisning till Pelling.

Låga skatter för företag skapar enligt statsvetaren många “möjligheter för rika människor att bli ännu rikare”.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Bostadsägandet stor faktor

En av de mest avgörande faktorerna som bidrar till skillnader i förmögenhetsfördelning är bostadsägandet. 

Det framhåller Carlos Vacas-Soriano och Ester Sándor, forskningschefer pÅ Eurofond. 

– Länder med högre nivåer av bostadsägande tenderar att ha lägre förmögenhetsojämlikhet, medan länder där tillgången till andra finansiella tillgångar är mer utbredd tenderar att uppvisa högre ojämlikhet, skriver Euronews.

LÄS OCKSÅ: Villapriser rusar – med nästan 2 000 kronor om dagen

Här är hela listan

1. Sverige – 0,75

2. Turkiet – 0,73

3. Cypern – 0,72

4. Tjeckien – 0,72

5. Lettland – 0,70

6. Tyskland – 0,68

7. Österrike – 0,68

8. Schweiz – 0,67

9. Irland – 0,67

10. Nederländerna – 0,65

11. Norge – 0,65

12. Estland – 0,64

13. Litauen – 0,62

14. Finland – 0,62

15. Kroatien – 0,61

16. Bulgarien – 0,61

17. Portugal – 0,61

18. Grekland – 0,60

19. Danmark – 0,60

20. Rumänien – 0,59

21. Frankrike – 0,59

22. Storbritannien – 0,58

23. Italien – 0,57

24. Polen – 0,57

25. Slovenien – 0,56

26. Spanien – 0,56

27. Ungern – 0,56

28. Luxemburg – 0,55

29. Malta – 0,48

30. Belgien – 0,47

31. Slovakien – 0,38

Källa: USB

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


15 september 2025

“Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 16

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

  1. Sparbankerna (74,6)
  2. Länsförsäkringar bank (72,7)
  3. Övriga banker (70,4)
  4. Skandia (70,4)
  5. ICA Banken (69,6)
  6. Danske Bank (68,0)
  7. Handelsbanken (67,8)
  8. Branschen (67,1)
  9. Nordea (66,6)
  10. SEB (65,5)
  11. Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen