Positivt besked för Sverige – Arbetslösheten minskar kraftigt

2021 08 12

Arbetslösheten i Sverige har sjunkit från 9,2 % till 7,9 % på ett år.

Det konstaterar Arbetsförmedlingen i sin nya statistik som presenteras i dag.

– Återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter framöver och vi bedömer att arbetslösheten kommer att vara tillbaka på nivåerna innan pandemin under slutet av nästa år, säger Sandra Offesson arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Positiva siffror

I slutet av juli var 408 000 personer inskrivna som arbetslösa vilket kan jämföras med omkring 478 000 personer i juli förra året.

Fakta om Sveriges arbetsmarknad i juli 2021 jämfört med juli 2020:

◾Arbetslösa: 7,9 % jämfört med 9,2 % i fjol

◾Ungdomsarbetslösheten: 10,5 % mellan 18-24 år jämfört med 13,4 % i fjol

◾Aktivitetsstöd: 208 000 personer jämfört med 184 000 i fjol

◾Varslades om uppsägning: 1 200 personer jämfört med 3 600 i fjol

Länen med högst och lägst arbetslöshet

Arbetslösheten minskar i alla Sveriges län under juli månad samtidigt som det är stor variation mellan olika län.

◾Lägst arbetslöshet: Gotland med 5,2 %

◾Högst arbetslöshet: Södermanland med 10,4 %, Skåne med 9,9 % och Västmanland med 9,8 %

Fler långtidsarbetslösa

Antalet inskrivna arbetslösa som varit utan arbete i tolv månader eller mer var närmare 190 000, vilket är en ökning med cirka 25 000 jämfört med för ett år sedan. En stor del av dessa är födda utanför Europa. 

– Det är positivt att arbetslösheten minskar och att de lediga jobben blir fler. Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten och vi har fullt fokus på att förhindra och bryta denna utveckling. Nu kommer också betydligt fler långtidsarbetslösa att få del av främst kompetensrustande tjänster inom tjänsten rusta och matcha (KROM), säger Maria Mindhammar, generaldirektör på Arbetsförmedlingen.

ANALYS

En minskad arbetslöshet är alltid mycket bra för landets ekonomi och statsfinanser. Det innebär allt annat lika minskade kostnader i form av ekonomiskt stöd till de som är utan arbete samtidigt som fler personer i arbete innebär ökade inkomster till staten i form av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter med mera.

När fler privatpersoner får mer pengar i plånboken så kan de även handla mer vilket stärker Sveriges näringsliv och företag. När företagen får ökade inkomster kan fler anställas och statens ekonomi stärks då ytterligare. Starkare statsfinanser kan exempelvis leda till minskade skatter eller till nya satsningar på allt från sjukvård och skola till försvaret och pensionärerna. Alla vinner på minskas arbetslöshet.

Information:

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik bygger på inskrivna arbetslösa och nyanmälda lediga platser. Olika kategorier av arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen redovisas och en av dessa är öppet arbetslösa – alltså de som saknar, aktivt söker och omgående kan ta ett arbete. En annan är sökande i program med aktivitetsstöd. Dessa två grupper benämns tillsammans inskrivna arbetslösa. Andelen inskrivna arbetslösa anges i förhållande till en registerbaserad arbetskraft.

Foto: Peter Kroon, Arbetsförmedlingen

[yop_poll id="467"]

21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 2026

Vänder SD ryggen – “väldigt dålig stämning”

2026 09 21

Sverigedemokraterna backade 3,1 procentenheter i förra helgens riksdagsval.

Valet 2026 blev ett magplask för SD. För första gången tappade partiet i ett riksdagsval och gick dessutom back i 285 av landets 290 kommuner.

Samtidigt har inflytesrika högerkonton på sociala medier dumpat SD under mandatperioden och istället uppmanat folk att rösta på mindre partier på högerkanten, visar en granskning av DN.

Ett tufft slag särskilt för ett parti som Sverigedemokraterna, menar Nils Gustafsson, forskare i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.

– Sociala medier är helt centrala för SD. Redan på 90-talet började de bygga upp en digital gräsrotsrörelse, säger han till tidningen.

"Väl medvetet"

Anton Törnberg, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, är inne på samma sak. Han menar att SD tidigare haft funktionen som samlingspunkt även för mer radikala aktörer på högerkanten.

Carl Eos är senior fellow på Oikos, en sverigedemokratisk tankesmedja. Han säger att det blivit väldigt dålig stämning mellan SD och småpartier till höger som konsekvens av partiförflyttningarna. Hade dessa väljare istället röstat på SD hade Tiödsidan vunnit, lyder argumentet.

– Partiet är väldigt medvetet om att man har tappat i den radikala nationalistiska rörelsen, som hörs och syns mycket på sociala medier och det är en smäll man är beredd att ta, säger Carl Eos till DN.

"Grattis!"

Att SD suttit med i ett regeringsunderlag och agerat stödparti kan ha gjort högerväljare besvikna över att partiet inte fått igenom större förändringar, nämns som anledningar till varför dessa väljare gått till mindre partier. Inom SD har åsikten lyfts att det istället hjälpte oppositionen.

– Grattis alla mentalhandikappade småpartiröstare! Kul, skrev exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson på X efter valnatten.

Andra läser: ”Katastrof” – danskt besked direkt från New York

Åkesson: eventuellt läckage

Även partiledare Jimmie Åkesson (SD) lyfte tappet till mindre partier när han kommenterade valresultatet förra veckan.

– Det har blivit ett eventuellt läckage till mikropartier utanför riksdagen, sade han enligt Aftonbladet.

Han var också inne på att SD till viss del räknade med att förlora röster.

– Det finns exempel på nödvändiga, populära reformer som vi har i samordningskansliet stångat oss blodiga för att få igenom tillsammans med de borgerliga partierna som har varit, många gånger, ganska skeptiska men sedan har andra partiers ministrar ändå kunnat stå där och fronta de här reformerna inför väljarna. Emellanåt har Sverigedemokraterna drunknat i samarbetet.

Andra läser: Sveriges bästa storbank korad – folket har sagt sitt

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen