Äntligen – Positiva signaler från både Danmark och Norge

2022 01 10

Efter många svåra dagar med kraftig smittspridning kommer det nu positiva siffror både från Danmark och Norge.

De båda grannländerna har drabbats hårt av coronaviruset de senaste veckorna och tycks ligga före Sverige i den pågående pandemiutvecklingen.

Kraftig nedgång i Danmark

Särskilt Danmark har drabbats hårt med ett mycket stort antal smittade. Men nu kommer det äntligen positiva signaler. Antalet smittade sjunker i dag kraftigt jämfört med tidigare dagar. 12 588 nya smittfall har bekräftats det senaste dygnet.

Hela veckan

Det kan jämföras med veckans toppnotering på 28 762 för torsdagen.

27 538 nya smittade måndag 3 januari

25 682 nya smittade tisdag 4 januari

28 283 nya smittade onsdag 5 januari

28 762 nya smittade torsdag 6 januari

18 852 nya smittade fredag 7 januari

12 588 nya smittade idag 8 januari

Siffrorna från DR skiljer sig åt i olika tabeller beroende på om eftersläpning adderats i efterhand. Antalet väntas öka desto närmare i tiden datumet är.

Danmarks statsminister positiv

Det lägre smittotalet bidrar till att Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen tänker positivt.

– Jag tror att vi kommer att ta oss igenom den här vintern, även om det är hårda tider för många människor. Vi börjar också se våren som ligger framför oss. Så jag är faktiskt rätt optimistisk, säger Danmarks statsminister.

Danskar vaccinerar sig

Mette Frederiksen lyfter fram danskarnas tilltro till myndigheterna och Danmarks höga vaccintäckning som två huvudorsaker till hennes optimism. Dessutom betonar hon att omikronvarianten tycks vara mindre farlig så länge den inte exploderar i omfattning.

Nordens vaccinationsgrad

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC presenterar Nordens vaccinationstäckning enligt följande när det gäller 2 stycken doser utslaget på hela befolkningen inklusive barn – och Mette Frederiksen har rätt i att det ser bra ut för Danmark.

Danmark i topp

Desto sämre är dock läget för Sverige som ligger sämst till i hela Norden.

86 % Danmark

77 % Island

75 % Finland

73 % Norge

69 % Sverige

Experterna mer försiktiga

Danska experter varnar dock för att ropa hej för tidigt.

– Jag tror att det är för tidigt att dra slutsatsen att toppen har passerats. Det kan man förstås hoppas på men jag är inte säker på det, säger avdelningsläkare Christian Wejse på Århus Universitetshospital till TV2 Danmark.

Danskarna inte lika sjuka

Avdelningsläkaren ser dock en tydlig ljuspunkt.

– Vi kan glädjas över att måna sjukhusinläggningar är relativt kortvariga. Många blir inte så sjuka, säger han.

Även Norge bjuder på glada besked

Även i Norge kommer i dag positiva signaler.

I dag lördag var 246 coronasmittade norrmän så pass sjuka att de behövde sjukhusvård och var inlagda på sjukhus runt om i Norge. Det är en nedgång med 34 patienter jämfört med dagen innan, igår fredag då det var 280 inlagda. Därmed förstärks Norges positiva trend med färre sjukhusvårdade.

Tydlig nedgång

Så här ser antalet sjukhusvårdade ut i Norge under den gångna veckan enligt VG:s statistik.

325 st måndag 3 januari

304 st tisdag 4 januari

306 st onsdag 5 januari

295 st torsdag 6 januari

280 st fredag 7 januari

246 st idag 8 januari

Hoppas toppen är nådd

Förhoppningen är nu att toppen är nådd och att nedtrappningen fortsätter i Norge. Av de 246 som nu sjukhusvårdas ligger 93 patienter på intensiven och 64 av dem ligger i respirator. Det är en mer på intensiven än i går fredag men tre färre i respirator.

Foto: Mette Frederiksen, FB

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen