Äntligen – Positiva signaler från både Danmark och Norge

2022 01 10

Efter många svåra dagar med kraftig smittspridning kommer det nu positiva siffror både från Danmark och Norge.

De båda grannländerna har drabbats hårt av coronaviruset de senaste veckorna och tycks ligga före Sverige i den pågående pandemiutvecklingen.

Kraftig nedgång i Danmark

Särskilt Danmark har drabbats hårt med ett mycket stort antal smittade. Men nu kommer det äntligen positiva signaler. Antalet smittade sjunker i dag kraftigt jämfört med tidigare dagar. 12 588 nya smittfall har bekräftats det senaste dygnet.

Hela veckan

Det kan jämföras med veckans toppnotering på 28 762 för torsdagen.

27 538 nya smittade måndag 3 januari

25 682 nya smittade tisdag 4 januari

28 283 nya smittade onsdag 5 januari

28 762 nya smittade torsdag 6 januari

18 852 nya smittade fredag 7 januari

12 588 nya smittade idag 8 januari

Siffrorna från DR skiljer sig åt i olika tabeller beroende på om eftersläpning adderats i efterhand. Antalet väntas öka desto närmare i tiden datumet är.

Danmarks statsminister positiv

Det lägre smittotalet bidrar till att Danmarks socialdemokratiska statsminister Mette Frederiksen tänker positivt.

– Jag tror att vi kommer att ta oss igenom den här vintern, även om det är hårda tider för många människor. Vi börjar också se våren som ligger framför oss. Så jag är faktiskt rätt optimistisk, säger Danmarks statsminister.

Danskar vaccinerar sig

Mette Frederiksen lyfter fram danskarnas tilltro till myndigheterna och Danmarks höga vaccintäckning som två huvudorsaker till hennes optimism. Dessutom betonar hon att omikronvarianten tycks vara mindre farlig så länge den inte exploderar i omfattning.

Nordens vaccinationsgrad

Europeiska Smittskyddsmyndigheten ECDC presenterar Nordens vaccinationstäckning enligt följande när det gäller 2 stycken doser utslaget på hela befolkningen inklusive barn – och Mette Frederiksen har rätt i att det ser bra ut för Danmark.

Danmark i topp

Desto sämre är dock läget för Sverige som ligger sämst till i hela Norden.

86 % Danmark

77 % Island

75 % Finland

73 % Norge

69 % Sverige

Experterna mer försiktiga

Danska experter varnar dock för att ropa hej för tidigt.

– Jag tror att det är för tidigt att dra slutsatsen att toppen har passerats. Det kan man förstås hoppas på men jag är inte säker på det, säger avdelningsläkare Christian Wejse på Århus Universitetshospital till TV2 Danmark.

Danskarna inte lika sjuka

Avdelningsläkaren ser dock en tydlig ljuspunkt.

– Vi kan glädjas över att måna sjukhusinläggningar är relativt kortvariga. Många blir inte så sjuka, säger han.

Även Norge bjuder på glada besked

Även i Norge kommer i dag positiva signaler.

I dag lördag var 246 coronasmittade norrmän så pass sjuka att de behövde sjukhusvård och var inlagda på sjukhus runt om i Norge. Det är en nedgång med 34 patienter jämfört med dagen innan, igår fredag då det var 280 inlagda. Därmed förstärks Norges positiva trend med färre sjukhusvårdade.

Tydlig nedgång

Så här ser antalet sjukhusvårdade ut i Norge under den gångna veckan enligt VG:s statistik.

325 st måndag 3 januari

304 st tisdag 4 januari

306 st onsdag 5 januari

295 st torsdag 6 januari

280 st fredag 7 januari

246 st idag 8 januari

Hoppas toppen är nådd

Förhoppningen är nu att toppen är nådd och att nedtrappningen fortsätter i Norge. Av de 246 som nu sjukhusvårdas ligger 93 patienter på intensiven och 64 av dem ligger i respirator. Det är en mer på intensiven än i går fredag men tre färre i respirator.

Foto: Mette Frederiksen, FB

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften.

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten.

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka 309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen