Anstormning till ICA – galen rusning efter samma produkt

2024 03 28

Det råder ingen tvekan om vad som är en av svenska folkets högsta prioriteringar bland livsmedel just nu.

Skillnaden är enorm jämfört med en vanlig vecka.

Kunder fullkomligt rusar till matbutikerna för att köpa på sig stora mängder av lösgodis inför påskhelgen.

Konsumtionen är på den nivån att butikspersonal hela tiden måste vara vaksamma för att godsakerna inte ska ta slut i hyllorna.

– Det är rejäl skillnad. Vi får fylla på varje dag kontra vad vi behöver göra annars, säger exempelvis Lotta Eriksson, butikschef på Ica Maxi i Ljungby, till P4 Kronoberg.

Ökar 3 000 procent

Den plötsliga efterfrågan på godis kan inte underskattas.

Försäljningen i den aktuella ICA-butiken ökar från 150 kilo lösviktsgodis en vanlig vecka – till hisnande 4,5 ton nu under påsk.

En ökning motsvarande 3 000 procent.

Det gör att påskhelgen konkurrerar ut julen som den helg med de absolut största säljtopparna av godis under hela året, erfar radiokanalen.

– Ägg med chokladfyllning, harar… sött godis, säger Lotta Eriksson är det som lockar mest.

Sockeråtgärder på gång

Frågan om att reglera godisförsäljningen i Sverige har blivit särskilt aktuell de senaste åren.

Så sent som i februari gick Livsmedelsverket ut med att stora insatser är på gång för att minska mängden socker i mat.

– Vår slutsats är att det finns en vilja bland producenter och handel att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel. Många företag jobbar redan med detta men arbetet behöver intensifieras, för hälsans skull, säger Åsa Brugård Konde, projektledare för myndighetens regeringsuppdrag, vid tillfället.

"Behövs en sockerskatt"

Förra året spekulerades det i att Livsmedelsverket flaggade för en ny sockerskatt, vilket senare dementerades av både myndigheten och regeringen.

Men det finns dock en opinion för åtgärden.

– Mycket talar för att man skulle behöva sänka skatten på frukt och grönt och höja skatten på sockerrika livsmedel och rött kött samt begränsa marknadsföringen för att människor ska kunna konsumera på ett sätt som är bättre för den egna hälsan och klimatet, säger LIselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, till Expressen.

Foto: Jessica Gow, ICA-gruppen

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen