Kraftig förändring för a-kassan – aldrig hänt förr

2025 01 23

Aldrig förr har så många sökt sig till a-kassan som just nu.

Under hela året har fler och fler människor blivit medlem i a-kassorna.

På torsdagen meddelas en ny toppnivå. Nästan fyra miljoner har nu bekräftat medlemskap, enligt Sveriges a-kassor.

Det är fler än någonsin.

Förklaringen till ökningen är troligen en hög arbetslöshet i landet.

De senaste tre åren, särskilt under lågkonjunkturen 2022-2024, har arbetsmarknaden blivit mindre trygg och flera branscher har behövt skära ner och varslat.

– En mer otrygg arbetsmarknad och en högre arbetslöshet är sannolikt de viktigaste förklaringarna till att fler vill försäkra sin lön och söker medlemskap i en a-kassa, säger Tomas Eriksson, kanslichef i Sveriges a-kassor, i en kommentar.

Många byter från en till annan

Efter den ökande medlemstillväxten noterades 3 967 963 medlemmar vid årsskiftet.

A-kassorna vars medlemsantal ökar allra mest tillhör framför allt de större fackförbunden, exempelvis Akademikerna och Unionen.

Även mindre aktörer som Sveriges arbetares a-kassa har dock fått ett rejält uppsving i antalet medlemmar.

Några enstaka har minskat sina medlemsantal, sannolikt på grund av medlemmarna sökt sig till nya yrken och bytt bransch.

– Eftersom a-kassorna tillsammans växer till högre nivåer än någonsin tidigare, vill vi gärna tro att det sker övergångar från en a-kassa till en annan, säger Tomas Eriksson.

– Om man byter bransch, kan det vara naturligt att också flytta sitt medlemskap till a-kassan i den nya branschen.

23 000 nya arbetslösa

Tidigare i januari konstaterade Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökade under 2024. Ungefär 23 000 nya arbetslösa skrev in sig, vilket gav en total arbetslöshet på 377 000 personer.

Ökningen har skett brett, bland kvinnor och män samt inrikes och utrikes födda i alla åldrar.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, vid tillfället.

Antal medlemmar per a-kassa i december 2024, från lägst till högst.

A-kassa	Medlemsantal
Säljarnas a-kassa	7 321
Journalisternas a-kassa	9 666
Sveriges arbetares a-kassa	9 934
Pappersindustriarbetarnas a-kassa	12 290
Livsmedelsarbetarnas a-kassa	28 693
Elektrikernas a-kassa	32 454
GS a-kassa	41 942
Fastighets a-kassa	45 851
Finans- och Försäkringsbranschens a-kassa	50 058
STs a-kassa	77 358
Ledarnas a-kassa	77 766
Sekos a-kassa	79 732
Hotell- och Restauranganställdas a-kassa	86 499
Transports a-kassa	98 930
Småföretagarnas a-kassa	100 265
Byggnads a-kassa	131 566
A-kassan Vision	153 100
Lärarnas a-kassa	161 094
Alfa-kassan	164 387
A-kassan Handels	184 002
IF Metalls a-kassa	273 853
Kommunals a-kassa	601 761
Unionens a-kassa	752 504
Akademikernas a-kassa	787 410
Totalt alla a-kassor	3 967 963

Källa: Sveriges a-kassor

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen