SVERIGE: Ännu dyrare att skicka brev

2022 11 25

Portopriset för brev upp till 50 gram höjs från 13 till 15 kronor vid årsskiftet.

Det meddelar Postnord i dag, fredag.

– Höjningen är en konsekvens av den globala prisökningen och inflationen. Portohöjningen sker i hela Norden och träder i kraft den 1 januari, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Stina Olofsdotter, chef för PostNord frimärken, betonar att beslutet är nödvändigt.

– Årets prissättning av porto är främst en effekt av de ökade kostnaderna i omvärlden och att vi behöver säkerställa att vi även fortsättningsvis kan erbjuda våra kunder en robust och smidig postservice – vilket behövs i Sverige som har en förhållandevis utmanande postreglering och geografi för leveranser, säger hon i ett pressmeddelande.

Billigast i Norden

Trots höjningen har Sverige alltjämt lägst portopriser i Norden.

Här är priserna för brev upp till 50 gram i samtliga länder i Norden uträknat i svenska kronor:

- Sverige 15 kronor

- Danmark 18 kronor

- Norge 27 kronor

- Finland 23 kronor

- Island 17 kronor

Danmark och Island har dock inte offentliggjort priserna för porto år 2023.

Tips inför julen

Det är bra att var ute i god tid när brev och paket ska skickas i juletider.

Här är några viktiga datum:

För att julkort med julfrimärke ska komma fram innan jul, skicka senast 15 december.
Använder du vanliga inrikes frimärken på julkortet, är sista dagen 21 december.
Riktiga Vykort, skicka senast 21 december.
Paket inrikes, skicka senast 21 december.
Utrikes brev och paket inom EU skickas senast 10 december för att hinna komma fram innan jul.
Utrikes brev och paket utanför EU skickas senast 6 december för att hinna fram innan jul.

Tre tips

Postnord utfärdar även tre konkreta tips till kunder som ska använda deras tjänst under julen.

- Använd PostNord-appen så har du koll på exakt när ditt paket kommer. Du kan legitimera dig med BankID i appen innan du hämtar ditt paket hos postombud eller i paketboxen – för smidigare hantering.

- Tänk på att beställa julklappar i god tid för att vara på den säkra sidan. Sista datum för beställning med leverans innan jul brukar anges hos respektive e-handelssajt.

- Tänk på att den som du adresserar paketet till måste ha en giltig ID-handling (alla barn har inte det).

Foto: Postnord resp K. Macate

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen