Annika Strandhäll ångrar sig

2021 12 24

Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) ångrar nu sin kommentar om Anna Hedenmos intervju av Magda Gad.

SVT-profilens intervju av krigskorrespondenten Magda Gad har fått mycket stor uppmärksamhet.

Uppskattat TV-program

Det aktuella programmet ”Min sanning” brukar ofta få uppmärksamhet för sitt spännande format, Anna Hedenmos direkta intervjustil och de populära personerna som intervjuas. Ett uppskattat TV-program bland många tittare helt enkelt.

Sexuella identitet

Det senaste programmet var inget undantag men det resulterade även i extra stor uppmärksamhet i samband med att gästen Magda Gad kritiserade en del av frågorna och då inte minst att SVT skulle ha frågat henne om hennes sexuella identitet. Anna Hedenmo och SVT har dock svarat att frågan aldrig ställdes.

Hård ordväxling

Diskussionen mellan SVT-profilen och krigskorrespondenten har ägt rum i sociala medier.

– Anna Hedenmo frågade mig också hur jag definierar mig sexuellt, framhöll Gad i sociala medier.

– Nej Magda Gad! Jag frågade dig aldrig om din sexuella läggning i kvällens Min Sanning, svarade Anna Hedenmo.

Gav sig in i debatten

Den nyvalda ministern Annika Strandhäll (S) var en av många personer som gav sig in i debatten.

– Så oerhört illa, meddelade Strandhäll på Twitter.

Men nu backar S-ministern, rapporterar DN ikväll.

Reagerade för hastigt

– Ibland går det snabbt på sociala medier och den här gången reagerade jag för hastigt. Min inställning är att statsråd ska ha armlängds avstånd från public service och undvika att ha synpunkter på vilka frågor journalister ställer. Det kommer jag ha med mig i framtiden, skriver Annika Strandhäll i en kommentar till TT.

Tänka efter före

Sofia Dahlström som är ansvarig utgivare för det aktuella SVT-programmet Min sanning uttalar sig nu om det hela i DN.

– Jag kan ha respekt för att det kan gå lite fort ibland på sociala medier. Men jag tycker att man som statsråd ska tänka efter före vilka konsekvenser det kan få. Jag blir förvånad att en minister går ut på Twitter och tycker till om enskilda frågeställningar som en journalist ställer i ett public service-program i synnerhet när det råder olika uppfattning om vad som egentligen sades, säger Dahlström.

Missförstånd tror SVT

Ansvariga utgivaren framhåller samtidigt till DN att inte tagit jätteilla vid sig och hon kommenterar även dispyten mellan Magda Gad och SVT.

Sofia Dahlström tror att det beror på ett missförstånd kopplat till att Magda Gad har fått en fråga om om hennes engagemang i hbtq-frågor under sin reportertid på QX, rapporterar DN.

ANALYS

Politiker kan uttala sig vitt och brett om allehanda frågor – ja de ska till och med driva opinion och uttrycka sin åsikt vilket då oftast går i linje med partiets åsikt, men inte alltid. I dag 2021 är det förstås sociala medier som Facebook, Instagram och Twitter som gäller, på gott och ont. Inte minst ont, med tanke på att sociala medier inte alltid leder till balans och eftertänksamhet.

Det är dock den enskilda personens ansvar att tänka efter innan man trycker på tangenterna.

Kraven höjs väsentligt

Men när man tar steget in i regeringen höjs kraven väsentligt på vad man kan och bör skriva i sociala medier. När man då uttalar sig så gör man det i egenskap av minister och medlem av Sveriges regering och då får uttalandena mycket större tyngd och status samt helt andra konsekvenser.

Balanserade och sakliga

Annika Strandhäll är känd som en mycket aktiv sociala medieperson som inte drar sig för heta diskussioner. Som minister bör man dock alltid vara extra säker på sin sak innan man går ut i sociala medier med diverse synpunkter.

Och ska sanningen fram så är det väldigt många politiker på alla nivåer – kommun, region såväl som riksnivå – som har en hel del kvar att göra innan de når upp till en kvalitativ nivå om de vill ses som balanserade och sakliga i sociala medier.

Foto: Annika Strandhäll FB

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen