Annie Lööf tilldelas målsägandebiträde – uppges varit måltavla för mördare

2022 08 25

Centerpartiets partiledare Annie Lööf har tilldelats ett målsägandebiträde efter mordet i Almedalen i somras.

Beskedet kommer från Gotlands tingsrätt och sker i samband med utredningen av mordet på Ing-Marie Wieselgren, rapporterar Sveriges Radio.

Även kammaråklagare Henrik Olin har bekräftat uppgifterna.

Attackerades med kniv

Strax innan partiledaren skulle inleda sin pressträff den 6 juli utbröt panik i Visby.

På gatan bredvid hade Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på SKR, blivit attackerad av en man med kniv.

Knivattacken skedde på öppen gata och hon avled strax därefter, 64 år gammal.

Ställde in pressträff

Av uppenbara skäl ställdes C-ledarens presskonferens in.

– Ikväll är inte Almedalen en plats för politiska utspel, konflikter och hårda ord, sade Lööf senare under kvällen i sitt tal.

– Det är svårt att hitta orden, och det är svårt att stå här, det är omskakande.

Misstänks för terroristbrott

Gärningsmannen kunde gripas i närheten av brottsplatsen.

Brottet han misstänks för är rubricerat som förberedelse till terroristbrott genom mord.

Enligt mannens advokat, Staffan Fredriksson, hade även andra personer kunnat falla offer för attacker.

– Han har gått runt någon eller några dagar före gärningen och rekat i Visby, sade han till Dagens Nyheter i juli.

Knivmannen hade Lööf som måltavla

Enligt Expressen hade Almedalsmördaren planer på att ta livet av Annie Lööf.

Kammaråklagare Henrik Olin bekräftar att dagens besked ska tolkas som att partiledaren är att betrakta som brottsoffer.

Han fick frågan av SR:s reporter om Lööf var en måltavla.

– Brottsmisstanken är formulerad som att det är riktat mot henne.

Lööf bekräftar

Annie Lööf tilldelas nu alltså ett målsägandebiträde av Gotlands tingsrätt.

Hon kommenterar själv uppgifterna på Facebook.

– Ni har förmodligen sett uppgifterna i media om att jag är målsägande i den förundersökning som handlar om det som hände i Almedalen. Jag kan bekräfta att så är fallet och att jag har blivit tilldelad ett målsägandebiträde.

Hänvisar till sekretess

Partiledaren tillägger:

– På grund av förundersökningssekretessen kommer jag inte som målsägande att kommentera detta ytterligare utan eventuella frågor hänvisas vänligen till mitt målsägandebiträde.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen