Anmälningar väller in mot företag

2024 04 08

Mängder av anmälningar och klagomål har kommit in till Konsumentverket den senaste tiden.

En majoritet av anmälningarna gäller ett och samma företag – sajten byMétis som tar betalt för att säga upp abonnemang.

– De flesta vittnar om att det inte framgått att tjänsten kostar pengar, framhåller Konsumentverket i ett uttalande.

Förs vidare till sajten

I anmälningarna nämner många kunder att de ovetandes klickat sig vidare till byMétis, efter att ha använt söktjänsten Google.

I flera fall handlar det om googlesökningar om att ”säga upp ett abonnemang” hos till exempel ett gym, en tidning eller en podcasttjänst. Kunderna har sedan klickat på en av de sponsrade länkarna som placeras högst upp i sökresultatet. Länken leder till ett formulär där kunden ombeds fylla i några uppgifter för att avsluta abonnemanget.

Det många inte förstår är att de surfat vidare till byMétis, som tar 400 kronor för att avsluta abonnemanget.

Enligt Konsumentverket känner sig många lurade.

– Många vittnar om att sidan de surfat till har förefallit vara det egentliga företagets webbplats. De som debiterats vidhåller att det inte framgått att det skulle kosta pengar att avsluta abonnemanget och att det heller inte verkar som byMétis har fullgjort tjänsten, framhåller myndigheten.

Summan stiger snabbt

En av flera som klickat sig vidare till byMétis är en 70-årig svensk kvinna. Hon trodde att hon avslutat en prenumeration på Aftonbladet via tidningens egen sajt, men blev snabbt varse om att så inte var fallet.

– Strax före jul fick jag första brevet från byMétis att jag skulle betala 400 kronor för uppsägningen. Jag blev förbannad och gick in på nätet och kollade. Det var till ett konto i Nederländerna man skulle betala, säger hon till Aftonbladet.

När kvinnan inte betalade steg summan snabbt.

– Då fick jag en påminnelseavgift på 400 kronor, jag skulle betala sammanlagt 863 kronor i stället för de ursprungliga 400. Till slut fick jag ett meddelande om att det skulle gå till inkasso och det skulle bli rättsliga åtgärder. Till slut betalade jag in pengarna. Då hade jag fått ett hot om att om jag inte betalade kunde det kosta mig upp till 9 000 kronor, berättar kvinnan.

Stiger till 28 000 kronor

Den 70-åriga kvinnan är inte den enda som byMétis hotat med stora summor.

I företagets allmänna villkor framgår det att den första avgiften på 400 kronor kan stiga snabbt vid utebliven betalning. I ett sista steg kan det kosta ”kunder” 2 500 euro, vilket motsvarar cirka 28 000 kronor.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen