Anmälningar väller in mot företag

2024 04 08

Mängder av anmälningar och klagomål har kommit in till Konsumentverket den senaste tiden.

En majoritet av anmälningarna gäller ett och samma företag – sajten byMétis som tar betalt för att säga upp abonnemang.

– De flesta vittnar om att det inte framgått att tjänsten kostar pengar, framhåller Konsumentverket i ett uttalande.

Förs vidare till sajten

I anmälningarna nämner många kunder att de ovetandes klickat sig vidare till byMétis, efter att ha använt söktjänsten Google.

I flera fall handlar det om googlesökningar om att ”säga upp ett abonnemang” hos till exempel ett gym, en tidning eller en podcasttjänst. Kunderna har sedan klickat på en av de sponsrade länkarna som placeras högst upp i sökresultatet. Länken leder till ett formulär där kunden ombeds fylla i några uppgifter för att avsluta abonnemanget.

Det många inte förstår är att de surfat vidare till byMétis, som tar 400 kronor för att avsluta abonnemanget.

Enligt Konsumentverket känner sig många lurade.

– Många vittnar om att sidan de surfat till har förefallit vara det egentliga företagets webbplats. De som debiterats vidhåller att det inte framgått att det skulle kosta pengar att avsluta abonnemanget och att det heller inte verkar som byMétis har fullgjort tjänsten, framhåller myndigheten.

Summan stiger snabbt

En av flera som klickat sig vidare till byMétis är en 70-årig svensk kvinna. Hon trodde att hon avslutat en prenumeration på Aftonbladet via tidningens egen sajt, men blev snabbt varse om att så inte var fallet.

– Strax före jul fick jag första brevet från byMétis att jag skulle betala 400 kronor för uppsägningen. Jag blev förbannad och gick in på nätet och kollade. Det var till ett konto i Nederländerna man skulle betala, säger hon till Aftonbladet.

När kvinnan inte betalade steg summan snabbt.

– Då fick jag en påminnelseavgift på 400 kronor, jag skulle betala sammanlagt 863 kronor i stället för de ursprungliga 400. Till slut fick jag ett meddelande om att det skulle gå till inkasso och det skulle bli rättsliga åtgärder. Till slut betalade jag in pengarna. Då hade jag fått ett hot om att om jag inte betalade kunde det kosta mig upp till 9 000 kronor, berättar kvinnan.

Stiger till 28 000 kronor

Den 70-åriga kvinnan är inte den enda som byMétis hotat med stora summor.

I företagets allmänna villkor framgår det att den första avgiften på 400 kronor kan stiga snabbt vid utebliven betalning. I ett sista steg kan det kosta ”kunder” 2 500 euro, vilket motsvarar cirka 28 000 kronor.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen