Anmäler partiledare – ”Hot mot demokratin”

2023 05 26

Liberalernas partiledare Johan Pehrson och utbildningsminister Mats Persson (L) KU-anmäls. 

Bakom anmälan står riksdagens enda politiska vilde – tidigare SD-ledamoten Elsa Widding.

I en intervju med SvD berättar Widding att hon suttit i samtal med två advokater.

Den ursprungliga planen var att upprätta en polisanmälan, men Elsa Widding bestämdes sig till slut för att göra en anmälan till riksdagens konstitutionsutskott, KU.

KU kommer nu att granska anmälan som handlar om uttalanden och inlägg på sociala medier i samband med att den tidigare SD-ledamoten deltog på en konferens med klimatförnekare och personer som jämfört hanteringen av covid-19 med Förintelsen.

– Widding visar prov på ett kunskapsförakt som inte anstår en riksdagsledamot. Det är allvarligt att ge stöd till konspirationsteorier om klimat, vaccin och Förintelsen. Hon måste nu visa att hon står upp för vetenskap, framhöll utbildningsminister Mats Persson  på Twitter efter Widdings deltagande. 

Johan Pehrson instämde med sin partikollega.

– Det är helt korrekt att Mats Person (L) beskriver det här som faktaförnekelse. Där är lite sorgligtatt se faktiskt. Det är inte riktigt värdigt.Att man säger att det inte finns någon klimatförändring tycker vi är väldigt konstigt. Elsa Widding är en person som bär hela det här komplexet av konspirationsteorier, sa L-ledaren till SVT. 

”Hot mot demokratin”

Elsa Widding anser att anklagelserna är direkt osanna.

– Det är ganska allvarligt när statsråd framför den här retoriken, och det har faktiskt lett till att jag har blivit hotad till livet, säger hon till SvD och kallar L-politikernas retorik för ”ett hot mot demokratin”.

– De båda statsråden har offentligt skadat politikers anseende och nedvärderat deras kompetens i allmänhet. Inte minst för att de som ministrar representerar en regering.

– KU bör därför granska huruvida de två statsråden Mats Persson och Johan Pehrson genom sitt agerande har skadat det politiska/demokratiska systemet i sig när de går på hörsägen utan källkritisk och faktagranskande värdighet, vilket anstår deras ämbeten, framhåller Widding i sin KU-anmälan.

Står fast vid kritiken

Mats Persson har svarat på anklagelserna.

– Det är helt oacceptabelt att Elsa Widding har utsatts för hot. Sånt ska aldrig förekomma. Med det sagt står jag för min kritik mot hennes Widdings agerande. Man har ett stort ansvar som riksdagsledamot att inte legitimera konspirationsteorier, framhåller utbildningsministern i en kommentar till SvD och hänvisar återigen till Elsa Widdings deltagande på konferensen.

Foto: Viktor Pettersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen