VAL 2022: Anklagar statsministern för att vantolka

2022 09 01

Magdalena Andersson vantolkar uppenbart det avtal som vi har skrivit mellan våra tre partier.

Det säger Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar till SvD efter tidningens utfrågning av statsminister Magdalena Andersson (S).

I utfrågningen fick statsministern frågor om ett avtal som skrevs mellan  S, V och MP i samband med att Magdalena Andersson släpptes fram som statsminister i november.

I avtalet enades partierna om hur framtida former för en regeringsbildning skulle se ut.

I avtalet, som är publicerat på Socialdemokraternas hemsida, står det uttryckligen:

För en stabil regeringsbildning behöver de partier som ingår i regeringsunderlaget som tolererar en statsminister ges möjlighet att förhandla med regeringen så att man når en helhet som alla parter kan acceptera.

Ingången är att regeringen genom förhandlingar även behöver säkra stödet för budgetpropositionen i riksdagen.

Statsminister Magdalena Andersson tolkar inte avtalet som att S har lovat att budgetförhandla med V om partiet släpper fram en S-regering.

– Det är en väldigt långtgående tolkning, säger hon till SvD och tillägger att avtalet inte specifikt handlar om S, MP och V. 

”Slingrar sig”

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar har en annorlunda syn.

Hon anklagar Magdalena Andersson för att försöka ”slingra sig”.

– Magdalena Andersson vantolkar uppenbart det avtal som vi har skrivit mellan våra tre partier. Det är för mig självklart att det handlar om våra tre partier eftersom vi är avtalsslutande parter. Både när det gäller att rösta fram en statsminister och att budgetförhandla så handlar det om att det är vi tre parter som gör de sakerna, säger hon till SvD.

Hon tror att statsministerns uttalande handlar om att S börjar snegla åt höger.

– Magdalena Andersson försöker slingra sig här. Det är för att hon vill söka ett samarbete högerut med Januaripartierna eller andra högerpartier. Vi vet vad det betyder. Vi kan ju ha marknadshyror redan i höst och ytterligare privatiseringar och en försämrad anställningstrygghet i närtid. Så vill man se Socialdemokraternas vallöften infriade så är det nog bäst att lägga sin röst på Vänsterpartiet.

Avslutningsvis konstaterar Dadgostar att Vänsterns krav kvarstår. Vänsterpartiet kommer att kräva att ingå i en regering för att släppa fram den.

Foto: Vänsterpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen