Anklagar SD – ”kan inte bete sig i möblerade rum”

2024 06 14

Moderaterna har problem och skyller på SD.

Moderaterna blev med sina 17,53 procent det näst största partiet i Sveriges val till Europaparlamentet.

Resultatet innebar en uppgång för M med 0,7 procentenheter jämfört med förra EU-valet.

Men trots det finns det en viss oro inom partiet.

Det kanske största orosmolnet handlar om storstäderna, där partiet har svårt att mobilisera väljare.

Många inom partiet skyller problemet på SD-samarbetet.

”Tycker illa om sverigedemokrater”

M tappade en procentenhet i Stockholm i årets val.

Partiet tappade också 1,2 procentenhet i Göteborgs stad och 0,8 i Malmö stad, enligt Valmyndigheten.

Källor inom partiet tror att tappet delvis beror på att partiet anses svagt i klimatfrågan.

Men det är inte det enda skälet till att partiet har svårt att locka väljare i Stockholm och de andra storstäderna, tror flera partiföreträdare.

– Det andra är att stockholmarna tycker på goda grunder väldigt illa om sverigedemokrater, säger den tidigare moderata EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) till DN.

”Är radioaktiva”

Även andra partiföreträdare gör samma analys:

Partiets ställning i storstäderna har skadats av SD-samarbetet, eftersom många mittenväljare i storstäderna ogillar SD.

– Många väljare tycker att SD är så radioaktiva att det spiller över på oss, när det återkommer exempel på att de inte kan bete sig i möblerade rum, säger Douglas Thor, ordförande inom MUF, till tidningen.

Rödgrön våg i storstäder

I Stockholm gjorde MP succé i EU-valet med 20,49 procent av rösterna, vilket kan tolkas som att många storstadsväljare tycker att miljö- och klimatfrågor är viktiga.

Även V gjorde ett mycket bra val i huvudstaden med 15,18 procent.

Desto sämre gick det för just SD, som bara skrapade ihop 7,04 procent av stockholmarnas röster i Europaparlamentsvalet.

Även i Göteborg och Malmö gick det bra för V och MP men desto sämre för SD.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland attackerat – avgörande byggnad i lågor

2025 06 24

Ukraina har utfört en betydelsefull attack på rysk mark.

Oljedepån Atlas i den ryska regionen Rostov har attackerats.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Anläggningen spelar en stor roll i kriget då den levererar bränsle och används för att försörja den ryska armén, framför allt i de ryskockuperade delarna av Luhansk och Donetsk på fronten i östra Ukraina.

– Ett viktigt objekt för de ryska ockupanterna har träffats, framhåller den ukrainska generalstaben på Telegram.

– En attack av våra styrkor i målets område har bekräftats. En brand har observerats. Resultaten av attacken klargörs nu, meddelas i samma besked.

Ukraina: "Avgörande"

Atlas har en “avgörande logistisk roll för Rysslands krigsinsats”, enligt Kyiv Independent. 

Det är framför allt närheten till frontlinjen som gör oljedepån strategiskt viktig för Ryssland. Samma depå attackerades även i november 2024.

– Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att undergräva de ryska ockupanternas militära och ekonomiska potential och tvinga Ryska federationen att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina, framhåller den ukrainska militären.

Nya måltavlor

Attacken beskrivs från ukrainsk sida som en del av landets större insatser för att störa ryska leveranskedjor och försämra Kremls förmåga att upprätthålla den fullskaliga invasionen.

Även infrastruktur och ammunitionslager i Ryssland och på ryskockuperad mark har i högre grad blivit måltavlor för ukrainska drönar- och robotattacker. 

LÄS MER: Kalldusch för ryska krigskassan

Drönare över Moskva

Ryssland har inte uttalat sig om händelsen.

Tidigare under gårdagen uppgav Rostovs guvernör Jurij Sljusar att en ukrainsk drönarattack utlöst en brand i ett “industriföretag” i regionen, rapporterar Reuters.

Han namngav inte vilket företag som var drabbat.

Samtidigt har ytterligare ett tjugotal drönare tagit sikte mot Ryssland, uppger nyhetsbyrån.

Enligt Ryssland har samtliga skjutits ned. Två av drönarna sköts ned över Moskvaregionen.

LÄS MER: Jubel i Kreml – två länder säger nej till EU

LÄS MER: Mordförsök på Zelenskyj

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Unikt besked från Sverige – vill stoppa EU-lag

2025 06 24

EU:s AI-lag bör pausas med omedelbar verkan.

Det kräver Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Inför ett möte med EU-ledare föreslår Kristersson att den omdebatterade lagen ska stoppas tillfälligt, rapporterar Politico.

Ett unikt besked från Sveriges statsminister.

– Det är första gången som en regeringsledare föreslagit det, skriver tidningen.

”Förvirrande”

Kristersson anser att AI-regelverket är dåligt utformat.   

– Ett exempel på förvirrande EU-regler är att den så kallade AI-lagen ska träda i kraft utan att det finns gemensamma standarder, säger statsministern enligt Politico.

Nya regleringar

Delar av EU:s AI-lag (Artificial Intelligence Act) har redan trätt i kraft.

I augusti utökas lagen – bland annat ska nya regler för AI-modeller som ChatGPT införas.

Sedan tidigare har EU satt upp en rad regler som AI-system måste följa.

Ulf Kristersson fruktar att regleringarna kommer att leda till att Europa hamnar efter i teknikutvecklingen.

– En fortsatt utrullning skulle kunna leda till att Europa hamnar efter tekniskt eller att specifika delar inte finns tillgängliga på den europeiska marknaden, säger han enligt Politico.

”Ta bort regleringar”

Kristersson har tidigare öppnat för att avreglera techmarknaden i Europa.

– Den inre marknaden för digitala tjänster är för dåligt utvecklad. Vi behöver ta bort regleringar som gör att techbolag inte vågar etablera sig och investera i Europa, har statsministern sagt till Di.

I samma intervju konstaterade Kristersson att olika regler på den europeiska marknaden skapar stor osäkerhet för techbolagen.

– Vi ska inte dansa efter techbolagens pipa, men det är besvärande att det är en osäker marknad att lansera i Europa. Det finns skäl till självkritik och nu är tillfället att fånga upp den.

LÄS MER: Ica-butik tvingas till nödåtgärder | Ekonomibladet

Foto Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen