Anklagar S-ledaren för SD-vändning

2022 10 27

Centerpartiets Annie Lööf anklagar Socialdemokraterna för att backa upp SD-politiken som ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

I ett inlägg på Twitter utrycker hon sin besvikelse.

– Det var många liberala mittenväljare som valde att rösta på Socialdemokraterna och Magdalena Andersson för att vara säkra på att inte ge SD inflytande, skriver C-ledaren och tillägger:

– Besvikelsen måste vara stor hos dessa väljare när S nu backar upp Tidöavtalets och SD:s migrations-och rättspolitik.

Tog inte avstånd

Bakgrunden till Annie Lööfs kritik är en intervju som Magdalena Andersson gjorde i Expressen.

När S-ledare fick frågan om vad hon anser om migration- och kriminalpolitiken i Tidöavtalet tog hon, till skillnad från sina kollegor på vänsterkanten. inte avstånd från de SD-inspirerade förslagen.

I stället tonade hon ner dramatiken.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, sa hon till Expressen och framhöll att S-regeringen stått för de största förändringarna.

– Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi.

Kraftig kritik

Till skillnad från Magdalena Andersson har Annie Lööf riktad hård kritik mot flera migrationspolitiska förslag i avtalet mellan högerpartierna.

I SVT:s Aktuellt beskrev hon den åtstramade migrationspolitiken som ”reaktionär”.

– Man tar bort rättigheter för asylsökande som rätten till tolk eller offentligt biträde, man beskär möjligheten för föräldrar att återse sina barn och man inför en helt ny lagstiftning kring att utvisa på grund av bristande vandel. Det är ett allmänt godtycke, och det godtycket tycker jag är oerhört obehagligt. Vi behöver göra mycket förändringar i migrationspolitiken, men vi får inte kasta medmänskligheten överbord, sa Annie Lööf i programmet.

Flera reformer

Följande reformer inom migrationspolitiken kommer att genomföras enligt avtalet mellan M, KD, L och SD:

Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten
Mottagandet av antalet kvotflyktingar per år minskas från 6 400 till 900
Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
Intensifierat återvändandearbete
Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
Transitcenter under hela asylprocessen
Utvisning på grund av bristande vandel
Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
Källa: Tidöavtalet

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen