Anklagar S-ledaren för SD-vändning

2022 10 27

I ett inlägg på Twitter utrycker hon sin besvikelse.  

– Det var många liberala mittenväljare som valde att rösta på Socialdemokraterna och Magdalena Andersson för att vara säkra på att inte ge SD inflytande, skriver C-ledaren och tillägger:

– Besvikelsen måste vara stor hos dessa väljare när S nu backar upp Tidöavtalets och SD:s migrations-och rättspolitik.

Tog inte avstånd

Bakgrunden till Annie Lööfs kritik är en intervju som Magdalena Andersson gjorde i Expressen.

När S-ledare fick frågan om vad hon anser om migration- och kriminalpolitiken i Tidöavtalet tog hon, till skillnad från sina kollegor på vänsterkanten. inte avstånd från de SD-inspirerade förslagen.  

I stället tonade hon ner dramatiken.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, sa hon till Expressen och framhöll att S-regeringen stått för de största förändringarna.

–  Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi.

Kraftig kritik

Till skillnad från Magdalena Andersson har Annie Lööf riktad hård kritik mot flera migrationspolitiska förslag i avtalet mellan högerpartierna.

I SVT:s Aktuellt beskrev hon den åtstramade migrationspolitiken som ”reaktionär”.

– Man tar bort rättigheter för asylsökande som rätten till tolk eller offentligt biträde, man beskär möjligheten för föräldrar att återse sina barn och man inför en helt ny lagstiftning kring att utvisa på grund av bristande vandel. Det är ett allmänt godtycke, och det godtycket tycker jag är oerhört obehagligt. Vi behöver göra mycket förändringar i migrationspolitiken, men vi får inte kasta medmänskligheten överbord, sa Annie Lööf i programmet.

Flera reformer

Följande reformer inom migrationspolitiken kommer att genomföras enligt avtalet mellan M, KD, L och SD:

• Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten
• Mottagandet av antalet kvotflyktingar per år  minskas från 6 400 till 900
• Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
• Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
• Intensifierat återvändandearbete
• Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
• Transitcenter under hela asylprocessen
• Utvisning på grund av bristande vandel
• Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
• Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
• Källa: Tidöavtalet

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen