Anklagar S-ledaren för SD-vändning

2022 10 27

I ett inlägg på Twitter utrycker hon sin besvikelse.  

– Det var många liberala mittenväljare som valde att rösta på Socialdemokraterna och Magdalena Andersson för att vara säkra på att inte ge SD inflytande, skriver C-ledaren och tillägger:

– Besvikelsen måste vara stor hos dessa väljare när S nu backar upp Tidöavtalets och SD:s migrations-och rättspolitik.

Tog inte avstånd

Bakgrunden till Annie Lööfs kritik är en intervju som Magdalena Andersson gjorde i Expressen.

När S-ledare fick frågan om vad hon anser om migration- och kriminalpolitiken i Tidöavtalet tog hon, till skillnad från sina kollegor på vänsterkanten. inte avstånd från de SD-inspirerade förslagen.  

I stället tonade hon ner dramatiken.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, sa hon till Expressen och framhöll att S-regeringen stått för de största förändringarna.

–  Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi.

Kraftig kritik

Till skillnad från Magdalena Andersson har Annie Lööf riktad hård kritik mot flera migrationspolitiska förslag i avtalet mellan högerpartierna.

I SVT:s Aktuellt beskrev hon den åtstramade migrationspolitiken som ”reaktionär”.

– Man tar bort rättigheter för asylsökande som rätten till tolk eller offentligt biträde, man beskär möjligheten för föräldrar att återse sina barn och man inför en helt ny lagstiftning kring att utvisa på grund av bristande vandel. Det är ett allmänt godtycke, och det godtycket tycker jag är oerhört obehagligt. Vi behöver göra mycket förändringar i migrationspolitiken, men vi får inte kasta medmänskligheten överbord, sa Annie Lööf i programmet.

Flera reformer

Följande reformer inom migrationspolitiken kommer att genomföras enligt avtalet mellan M, KD, L och SD:

• Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten
• Mottagandet av antalet kvotflyktingar per år  minskas från 6 400 till 900
• Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
• Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
• Intensifierat återvändandearbete
• Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
• Transitcenter under hela asylprocessen
• Utvisning på grund av bristande vandel
• Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
• Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
• Källa: Tidöavtalet

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen