Anklagar S-ledaren för SD-vändning

2022 10 27

Centerpartiets Annie Lööf anklagar Socialdemokraterna för att backa upp SD-politiken som ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

I ett inlägg på Twitter utrycker hon sin besvikelse.  

– Det var många liberala mittenväljare som valde att rösta på Socialdemokraterna och Magdalena Andersson för att vara säkra på att inte ge SD inflytande, skriver C-ledaren och tillägger:

– Besvikelsen måste vara stor hos dessa väljare när S nu backar upp Tidöavtalets och SD:s migrations-och rättspolitik.

Tog inte avstånd

Bakgrunden till Annie Lööfs kritik är en intervju som Magdalena Andersson gjorde i Expressen.

När S-ledare fick frågan om vad hon anser om migration- och kriminalpolitiken i Tidöavtalet tog hon, till skillnad från sina kollegor på vänsterkanten. inte avstånd från de SD-inspirerade förslagen.  

I stället tonade hon ner dramatiken.

– Att vi ska ha en stram migrationslagstiftning i Sverige råder det ingen tveksamhet om, sa hon till Expressen och framhöll att S-regeringen stått för de största förändringarna.

–  Den stora omläggningen av migrationspolitiken genomförde vi socialdemokrater efter flyktingkrisen 2015, med kraftiga åtstramningar av politiken. Nu får vi se vilka konkreta förslag de kommer med och lägger fram. Paradigmskiftet ägde rum 2015 och det genomförde vi.

Kraftig kritik

Till skillnad från Magdalena Andersson har Annie Lööf riktad hård kritik mot flera migrationspolitiska förslag i avtalet mellan högerpartierna.

I SVT:s Aktuellt beskrev hon den åtstramade migrationspolitiken som ”reaktionär”.

– Man tar bort rättigheter för asylsökande som rätten till tolk eller offentligt biträde, man beskär möjligheten för föräldrar att återse sina barn och man inför en helt ny lagstiftning kring att utvisa på grund av bristande vandel. Det är ett allmänt godtycke, och det godtycket tycker jag är oerhört obehagligt. Vi behöver göra mycket förändringar i migrationspolitiken, men vi får inte kasta medmänskligheten överbord, sa Annie Lööf i programmet.

Flera reformer

Följande reformer inom migrationspolitiken kommer att genomföras enligt avtalet mellan M, KD, L och SD:

  • Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten
  • Mottagandet av antalet kvotflyktingar per år  minskas från 6 400 till 900
  • Ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden
  • Förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller
  • Intensifierat återvändandearbete
  • Skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring
  • Transitcenter under hela asylprocessen
  • Utvisning på grund av bristande vandel
  • Skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall
  • Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället
  • Källa: Tidöavtalet

Foto: Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen