EKONOMI: Anders Borg utfärdar krisvarning

2023 03 24

Riksbanken måste lägga allt fokus på att säkra det finansiella systemets stabilitet.

Den menar tidigare finansminister Anders Borg i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Han uppmanar även Riksbanken att vidta stor försiktighet i myndighetens kommande ageranden.

– Man ska fästa väldigt stor vikt vid att undvika en finansiell kris. Det har stora skadeverkningar både på det ekonomiska och politiska systemet, varnar Anders Borg.

Större hot än inflationen

Anders Borg var finansminister i den regeringen som leddes av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt mellan 2006 och 2014.

Han anser att Riksbanken måste sända tydliga signaler om att räntehöjningarna tar stopp i april – då den maximalt bör höjas med 25 punkter.

Exministern menar att en finansiell kris vore ett betydligt större hot mot ekonomin än en beständig inflation nästa år.

Det senare bedömer han som osannolikt. Bland annat på grund av måttliga löneökningar och höjd arbetslöshet.

– Finansiella kriser skadar förtroendekapitalet i samhället. Det blir alltid reaktioner på att staten måste gå in och sanera banker och andra finansiella institut, säger Anders Borg till SvD.

Ny prognos

Tidigare idag släppte statliga SBAB sin nya ränteprognos.

I den förutspås att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i april, från 3,0 till 3,5 procent.

– Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, tillägger han.

Riksbankschefen: "Inte bra nyheter"

SBAB är långt från den enda banken som varnat för en kraftig räntesmäll i april.

Danske Bank har till och med prognostiserat en höjning av styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterade Dagens industri förra veckan.

Handelsbanken har förutspått samma sak.

Riksbanken själva har flaggat för en höjning mellan 0,25 och 0,50 procentenheter.

Den underliggande inflationen i euroområdet pekades av riksbankschefen Erik Thedéen nyligen ut som anledningen.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade han till Sveriges Radio Ekot tidigare i mars.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen