EKONOMI: Anders Borg utfärdar krisvarning

2023 03 24

Den menar tidigare finansminister Anders Borg i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Han uppmanar även Riksbanken att vidta stor försiktighet i myndighetens kommande ageranden.

– Man ska fästa väldigt stor vikt vid att undvika en finansiell kris. Det har stora skadeverkningar både på det ekonomiska och politiska systemet, varnar Anders Borg.

Större hot än inflationen

Anders Borg var finansminister i den regeringen som leddes av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt mellan 2006 och 2014.

Han anser att Riksbanken måste sända tydliga signaler om att räntehöjningarna tar stopp i april – då den maximalt bör höjas med 25 punkter.

Exministern menar att en finansiell kris vore ett betydligt större hot mot ekonomin än en beständig inflation nästa år.

Det senare bedömer han som osannolikt. Bland annat på grund av måttliga löneökningar och höjd arbetslöshet.

– Finansiella kriser skadar förtroendekapitalet i samhället. Det blir alltid reaktioner på att staten måste gå in och sanera banker och andra finansiella institut, säger Anders Borg till SvD.

Ny prognos

Tidigare idag släppte statliga SBAB sin nya ränteprognos.

I den förutspås att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i april, från 3,0 till 3,5 procent.

– Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, tillägger han.

Riksbankschefen: "Inte bra nyheter"

SBAB är långt från den enda banken som varnat för en kraftig räntesmäll i april.

Danske Bank har till och med prognostiserat en höjning av styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterade Dagens industri förra veckan.

Handelsbanken har förutspått samma sak.

Riksbanken själva har flaggat för en höjning mellan 0,25 och 0,50 procentenheter.

Den underliggande inflationen i euroområdet pekades av riksbankschefen Erik Thedéen nyligen ut som anledningen.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade han till Sveriges Radio Ekot tidigare i mars.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen