EKONOMI: Anders Borg utfärdar krisvarning

2023 03 24

Riksbanken måste lägga allt fokus på att säkra det finansiella systemets stabilitet.

Den menar tidigare finansminister Anders Borg i en lång intervju med Svenska Dagbladet.

Han uppmanar även Riksbanken att vidta stor försiktighet i myndighetens kommande ageranden.

– Man ska fästa väldigt stor vikt vid att undvika en finansiell kris. Det har stora skadeverkningar både på det ekonomiska och politiska systemet, varnar Anders Borg.

Större hot än inflationen

Anders Borg var finansminister i den regeringen som leddes av tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt mellan 2006 och 2014.

Han anser att Riksbanken måste sända tydliga signaler om att räntehöjningarna tar stopp i april – då den maximalt bör höjas med 25 punkter.

Exministern menar att en finansiell kris vore ett betydligt större hot mot ekonomin än en beständig inflation nästa år.

Det senare bedömer han som osannolikt. Bland annat på grund av måttliga löneökningar och höjd arbetslöshet.

– Finansiella kriser skadar förtroendekapitalet i samhället. Det blir alltid reaktioner på att staten måste gå in och sanera banker och andra finansiella institut, säger Anders Borg till SvD.

Ny prognos

Tidigare idag släppte statliga SBAB sin nya ränteprognos.

I den förutspås att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i april, från 3,0 till 3,5 procent.

– Bedömt utifrån Riksbankens oro för både inflationen och kronans värde, och sett till att ECB nyligen höjde sin styrränta till 3,5 procent, väntas Riksbanken höja även den svenska styrräntan till 3,5 procent i april. Ett betydligt lägre inflationsutfall i mars än i februari kan möjligen tala för att Riksbanken nöjer sig med att höja till 3,25 procent, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Det är bara att konstatera att det för bolånetagare med rörlig bolåneränta högst troligt kommer att bli värre innan det blir bättre, tillägger han.

Riksbankschefen: "Inte bra nyheter"

SBAB är långt från den enda banken som varnat för en kraftig räntesmäll i april.

Danske Bank har till och med prognostiserat en höjning av styrräntan med 75 punkter i april och ytterligare 50 punkter i juni, rapporterade Dagens industri förra veckan.

Handelsbanken har förutspått samma sak.

Riksbanken själva har flaggat för en höjning mellan 0,25 och 0,50 procentenheter.

Den underliggande inflationen i euroområdet pekades av riksbankschefen Erik Thedéen nyligen ut som anledningen.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, sade han till Sveriges Radio Ekot tidigare i mars.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen


JUST NU: Putin gör överraskande utspel om Rysslands militär

2025 06 27

Vladimir Putin ger ett överraskande ”besked” om Rysslands militär.

Rysslands krig mot Ukraina och aggressiva retorik mot västvärlden har fått Nato att komma överens om ökade försvarsutgifter.

Det ryska hotet anses vara större än på flera decennier.

Nu kommer dock Rysslands diktator Vladimir Putin med ett överraskande ”besked” – som dock lär mottas med mycket stor skepsis i västvärlden.

Hävdar neddragning

Putin reagerar hånfullt mot Natos beslut att höja målet för försvarsutgifter till 5 procent, rapporterar Reuters.

Det handlar om utgifter som enligt den ryske diktatorn kommer att gå till ”inköp från USA och till att stödja deras militärindustriella komplex”.

Sedan kommer Putins ”besked”, som många lär tvivla starkt på: Ryssland tänker istället minska sina försvarsutgifter från och med nästa år.

– Men nu kommer det viktigaste. Vi planerar att minska försvarsutgifterna. För oss planerar vi för detta nästa år och året därpå, under den kommande treårsperioden, säger Putin, enligt nyhetsbyrån.

Anklagar Europa

Ryssland har stora ekonomiska problem och kan därför behöva minska sina utgifter.

Trots det lär Putins besked mottas med stor skepsis bland västerländska ledare.

Det finns i nuläget inte mycket som talar för att Ryssland vill ha fred i Ukraina, och i väst lär man fortsätta utgå ifrån att Putin vill stärka sitt krigsmaskineri mer och mer.

Men Putin hävdar alltså att Ryssland troligtvis kommer att minska sina försvarsutgifter de kommande tre åren. Det är ännu inte bestämt, men allt pekar i den riktningen, enligt diktatorn.

– Och Europa funderar på hur man kan öka sina utgifter, tvärtom. Så vem förbereder sig för någon form av aggressiva åtgärder? Vi eller de? frågar sig Putin, enligt nyhetsbyrån.

Uppskattar Trump

Trots den aggressiva retoriken mot västvärlden, passar Vladimir Putin på att uttrycka sin uppskattning för USA:s president Donald Trump.

Putin berömmer Trumps ansträngningar för att få slut på kriget, men fäller samtidigt en lite syrlig kommentar om Trumps förhoppningar om att kriget ska få ett snabbt slut.

– Han sade nyligen att det visade sig vara svårare [att få slut på kriget] än det verkade utifrån. Ja, det är sant, säger Vladimir Putin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump sätter hård press på allierad – ”Tiden är inne”

2025 06 27

Donald Trump vill att en allierad ska ingå ett avtal.

USA:s president Donald Trump har sagt att han vill vara en fredsmäklande president som ”stoppar alla krig”.

Nu sätter Trumpadministrationen press på en av USA:s allierade.

Trump menar att tiden är inne för att få ett slut på ett av de krig som just nu pågår.

”Tiden är inne”

Efter att Israel ingått vapenvila med Iran, vill nu Trumpadministrationen att landet ska nå en uppgörelse om vapenvila med Hamas, rapporterar Newsweek.

Donald Trump försöker sätta press på Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, och hoppas på att kunna tvinga fram både en vapenvila och så småningom en långvarig fredsuppgörelse avseende Gaza.

– En överenskommelse är mycket möjlig, säger en person med insyn i förhandlingarna till tidningen.

Donald Trump anser att det nu är rätt tidpunkt att få slut på kriget i Gaza.

– Presidenten arbetar mycket hårt med att övertyga israelerna om att tiden är inne, nu när de är klara med Iranfrågan, säger källan.

Vill nå permanent lösning

I USA:s senaste kända förslag till uppgörelse handlar det om en 60 dagar lång vapenvila.

Men Trump strävar också efter en mer permanent fredsuppgörelse.

– Han hoppas att de 60 dagarna ska leda till en lösning, frigivning av alla gisslan och ett permanent eldupphör som kan leda till förhandlingar om framtiden för ett fredsavtal mellan Israel och Palestina, säger källan till tidningen.

Donald Trump fattade nyligen beslutet att angripa Iran, och därefter har det kommit till en vapenvila mellan Israel och Iran. Nu hoppas presidenten, som har sagt sig vilja gå till historien som en fredsmäklare, att han ska kunna pressa Israel till att också avsluta kriget i Gaza.

Israel har sagt sig vara intresserade av att snart få till en vapenvila Gaza.

Representanter för Hamas har också sagt att det pågår intensiva kontakter med medlare för att eventuellt uppnå ett avtal om vapenvila.

Trump, som sägs drömma om Nobels fredspris, har i veckan uttryckt förhoppningar om att kriget i Gaza snart kan ta slut, och menar att det i så fall är mycket tack vare USA:s agerande.

– Jag tycker att stora framsteg görs i Gaza. Jag tror att på grund av den här attacken vi utförde kommer vi att få mycket goda nyheter, sade Donald Trump på onsdagen, enligt tidningen.

Foto: White House official photographer Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen