VAL 2022: Anders Borgs skarpa varning: “Kris av historiska dimensioner”

2022 09 05

Tidigare finansminister Anders Borg ser mycket allvarliga risker med det ryska gasstoppet.

I fredags stängdes ryska gasleveranser genom Nord Stream 1 på obestämd tid.

– Det är oerhört allvarliga besked vi nås av nu, sade nuvarande finansminister Mikael Damberg (S), till Aftonbladet i samband med beskedet.

Massiv risk för världsekonomin

Han får nu medhåll av en tidigare innehavare av posten.

Anders Borg (M), som var finansminister mellan 2006 och 2014 för Fredrik Reinfeldts (M) regering, menar att konsekvenserna av att Ryssland stängt kranen kan drabba hela världsekonomin på ett sätt som aldrig tidigare skådats.

"Historiska dimensioner – värre än covid"

Han pekar framför allt ut två risker.

– Den ena är att Ryssland eskalerar och håller gasen stängd och kanske också vidtar åtgärder mot oljemarknaden. Den andra risken är att vi får en akut energibrist i Tyskland. Deras centralbank har talat om att 65-85 procent av energikrävande industri kan behöva stängas över vintern, säger Anders Borg till SVT:s “Morgonstudion”.

Han tillägger:

– Det skulle ge en industrikris av historiska dimensioner, långt större än både covid och finanskrisen. Den risken finns på kartan.

Gaspriser rusar över 30 procent

Samtidigt kommer uppgifter om att gaspriserna i Europa rusar över 30 procent, rapporterar bland annat Bloomberg.

Ryssland stängde Nord Streams gasledning förra veckan med anledning av ett underhållsarbete.

Planen var att den skulle öppna i lördags – men i fredags kom alltså beskedet om att den håller fortsatt stängt.

Enligt den ryska gasjätten Gazprom beror det på ett oljeläckage.

Kan stå inför finanskris

Riksdagen samlas idag för att fatta beslut om det förslag regeringen lagt fram som syftar att skapa stabilitet i finanserna efter det ryska beskedet.

Det handlar om kreditgarantier till energiproducenter värt hundratals miljarder kronor, enligt statsminister Magdalena Andersson (S), som menar att alternativet är en finanskris.

– Om de skulle hamna i en likviditetskris skulle det kunna få återverkningar i det finansiella systemet och i värsta fall också bli en finanskris, sade statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff i helgen.

Foto: Anders Borg

Text: Redakionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen