VAL 2022: Anders Borgs skarpa varning: “Kris av historiska dimensioner”

2022 09 05

Tidigare finansminister Anders Borg ser mycket allvarliga risker med det ryska gasstoppet.

I fredags stängdes ryska gasleveranser genom Nord Stream 1 på obestämd tid.

– Det är oerhört allvarliga besked vi nås av nu, sade nuvarande finansminister Mikael Damberg (S), till Aftonbladet i samband med beskedet.

Massiv risk för världsekonomin

Han får nu medhåll av en tidigare innehavare av posten.

Anders Borg (M), som var finansminister mellan 2006 och 2014 för Fredrik Reinfeldts (M) regering, menar att konsekvenserna av att Ryssland stängt kranen kan drabba hela världsekonomin på ett sätt som aldrig tidigare skådats.

"Historiska dimensioner – värre än covid"

Han pekar framför allt ut två risker.

– Den ena är att Ryssland eskalerar och håller gasen stängd och kanske också vidtar åtgärder mot oljemarknaden. Den andra risken är att vi får en akut energibrist i Tyskland. Deras centralbank har talat om att 65-85 procent av energikrävande industri kan behöva stängas över vintern, säger Anders Borg till SVT:s “Morgonstudion”.

Han tillägger:

– Det skulle ge en industrikris av historiska dimensioner, långt större än både covid och finanskrisen. Den risken finns på kartan.

Gaspriser rusar över 30 procent

Samtidigt kommer uppgifter om att gaspriserna i Europa rusar över 30 procent, rapporterar bland annat Bloomberg.

Ryssland stängde Nord Streams gasledning förra veckan med anledning av ett underhållsarbete.

Planen var att den skulle öppna i lördags – men i fredags kom alltså beskedet om att den håller fortsatt stängt.

Enligt den ryska gasjätten Gazprom beror det på ett oljeläckage.

Kan stå inför finanskris

Riksdagen samlas idag för att fatta beslut om det förslag regeringen lagt fram som syftar att skapa stabilitet i finanserna efter det ryska beskedet.

Det handlar om kreditgarantier till energiproducenter värt hundratals miljarder kronor, enligt statsminister Magdalena Andersson (S), som menar att alternativet är en finanskris.

– Om de skulle hamna i en likviditetskris skulle det kunna få återverkningar i det finansiella systemet och i värsta fall också bli en finanskris, sade statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff i helgen.

Foto: Anders Borg

Text: Redakionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen