Anders Borg svarar efter Trumps utspel – ”Rikta blickarna hitåt”

2025 03 08

Den tidigare finansministern tycker att Sverige och Europa bör rikta blickarna åt ett annat håll.

Den globala marknaden är i rejäl gungning just nu. Detta till stor del på grund av Donald Trump och hans hot om nya höjda tullar mot en rad olika länder.

Den amerikanske presidenten har redan hunnit med att realisera flera av hoten till viss del – detta genom rejält höjda tullar mot grannländerna Mexiko och Kanada som senare pausats.

Därutöver har Europa och Ryssland också hotats med höjda tullar.

“Blir inte bättre”

En som inte tror att situationen kommer att lösas inom en snar framtid är den tidigare finansministern Anders Borg (M).

Detta bland annat på grund av den osäkerhet som uppstått sedan Trumps tillträde i slutet av januari.

–  Förutsägbarheten i världshandeln har varit nyckeln till att välståndet i Europa och USA har ökat så mycket tidigare. Vi vet inte hur stora skador det blir nu, men att det inte blir bättre det kan vi vara säkra på vad gäller frihandelsordningen, säger Anders Borg till TV4 under lördagen.

Rikta blickarna österut

Nu menar Borg att Sverige och Europa gör bäst i att rikta blickarna åt andra håll.

Exempelvis österut, till Indien.

– Det bästa vore att Europa tar nya handelsavtal med andra delar av världen. Det pågår förhandlingar med Indien, säger Borg.

Läs mer: STORBANK: Då kommer vändningen för svensk ekonomi – på ett villkor

“Kan få ofattbart stora konsekvenser”

Redan i höstas var Borg ute och varnade för flera orosmoln i den globala ekonomin. Detta i samband med släppandet av hans nya bok, “Vart är vi på väg?”.

För bara en dryg vecka sedan varnade den forne finansministern för en internationell ekonomisk katastrof ifall Kina skulle ockupera Taiwan. 

– Det kan få ofattbart stora konsekvenser. Nästan alla styrsystem för produktion innehåller chips från Taiwan – varenda digital betallösning, alla mobiler, datorer och molnlagringar är beroende av chipen, sade Borg då till Svensk Näringslivs Tidning, TN.

Läs vidare: Anders Borg varnar för ekonomisk kollaps – uppmanar hushållen

Foto: Talarforum samt Nato

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen