Anders Borg går till oväntad attack

2023 09 20

Tidigare finansministern Anders Borg går till sylvasst angrepp – mot oväntat håll.

Den moderata politikern Anders Borg hade jobbet som Sveriges finansminister mellan 2006 och 2014 under den tid då Alliansen, bestående av Moderaterna, Folkpartiet (nuvarande Liberalerna), Kristdemokraterna och Centerpartiet styrde Sverige.

Han hyllades internationellt för sina insatser och utsågs bland annat till EU:s främste finansminister 2011 av tidningen Financial Times.

Går till attack: "Skadligt"

Efter att ha avgått som finansminister och lämnat politiken i samband med valförlusten 2014 har Anders Borg, kanske av naturliga skäl, hållit en lägre profil.

Men nu går han till attack.

Och oväntat nog är det mot en partikollega tillika sin efterträdare – finansminister Elisabeth Svantesson (M).

I synnerhet kritiserar att det faktum att regeringen avstått från att höja den omdiskuterade brytpunkten för statlig skatt.

– Jag tror att det är skadligt. När jag var finansminister räknade vi alltid upp skiktgränsen, sedan höjde vi den dessutom diskretionärt, säger han i en intervju med Dagens industri.

Enligt Anders Borg skulle en höjd gräns innebära en positiv effekt för svensk tillväxt.

Svantesson: "Prioriterar hushållen"

Nuvarande finansminister har motiverat varför man stoppade den automatiska brytbunkteten för statlig inkomstskatt.

– I valet mellan att göra ytterligare en historisk stor uppräkning och finansiera andra åtgärder – exempelvis för hushållen – väljer vi det senare, sade Elisabeth Svantesson till SVT tidigare i september.

"Måste vara pragmatisk"

I samband med samma uttalande fick Elisabeth Svantesson frågan om hur hon tror att borgerliga väljare reagerar på ovanstående beslut.

– Jag tror att många förstår att läget är problematiskt och förstår att man behöver vara pragmatisk i det här läget, svarade finansministern.

Anders Borg ifrågasätter

Elisabeth Svantesson har betonat att det krävs omfattande reformer för svensk ekonomi, vilket bland annat försatt myndigheter i krismöte under dagen.

Men enligt Anders Borg är det “bekymrande” att budgeten är så “tom på tillväxtinnehåll”.

Den förre finansministern ifrågasätter också miljardsatsningen på att sänka skatten för bensin och diesel.

– När man är så här långt ifrån ett valår, då ska man i första hand göra det som är bra för svensk ekonomi, säger han till Di.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 29

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen

Krisbesked från Coop – ”vi beklagar”

2023 11 28

Coop tvingas vidta extraordinära åtgärder för att lösa en svår ekonomisk situation.

Matbutiken drar ned på kostnader värda 300 miljoner kronor.

Förändringen är en del av en stor omställning av organisationen som företaget menar ska “öka konkurrenskraften och ge bättre priser och erbjudanden", skriver Coop i ett pressmeddelande.

Men de potentiella prissänkningar kommer till ett annat stort pris.

100 personer får sparken för att Coop ska kunna driva igenom den nya organisationen.

– Coops uppdrag är att skapa ekonomisk nytta för våra drygt 3,9 miljoner medlemmar, säger Marie Nygren, vd på Coop Sverige, i företagets pressutskick.

"Kraftiga kostnadsökningar"

Marie Nygren pekar på omvärldsförändringarna de senaste åren, som framför allt eskalerat efter Rysslands invasion av Ukraina, och som orsakat kraftiga konsekvenser på ekonomin även här i Sverige.

– De senaste årens kraftiga kostnadsökningar för bland annat inköp av varor, energi, transporter och höjda hyror gör att vi måste anpassa organisationen för att ge förutsättningar för ett lönsamt Coop i Sverige, säger Marie Nygren.

– Ett starkt Coop kan ta matchen med konkurrenterna och skapa både medlemsnytta och bidra till ökad hållbarhet.

"Beklagar" uppsägningarna

Att 100 personer måste lämna sitt jobb är ett nödvändigt ont.

Enligt Marie Nygren är beskedet Coop ger “beklagligt”.

– Vi kommer att göra vad vi kan för att hjälpa dem vidare i sina yrkesliv, lovar Coop-vd.n.

Den nya organisationen börjar gälla från och med 1 januari 2024.

Företaget kommer då också att inleda driften av en ny, helautomatiserad varuterminal i Eskilstuna – vilket beskrivs som den största investeringen för Coop i modern tid.

– Det är en framtidssatsning som under många decennier ska leverera en kostnadseffektiv och driftsäker logistik och varuhantering för hela Coop i Sverige. Varuterminalen är en av förutsättningarna för att klara konkurrensen och samtidigt bidra till ökad hållbarhet, säger Marie Nygren.

Tvingats stänga butiker

Så sent som för en månad sedan tvingades Coop stänga fem butiker i Sverige.

Affärerna har länge haft ekonomisk uppförsbacke.

– I detta fall har berörda butiker, trots ett flertal insatser, fortsatt att gå med förlust. Och vi ser inte att utvecklingen går att vända inom överskådlig tid, sade Meta Persdotter, vd för Coop Butiker och Stormarknader, vid tillfället.

Foto: Coop

Text: Redaktionen