Anders Borg går till oväntad attack

2023 09 20

Tidigare finansministern Anders Borg går till sylvasst angrepp – mot oväntat håll.

Den moderata politikern Anders Borg hade jobbet som Sveriges finansminister mellan 2006 och 2014 under den tid då Alliansen, bestående av Moderaterna, Folkpartiet (nuvarande Liberalerna), Kristdemokraterna och Centerpartiet styrde Sverige.

Han hyllades internationellt för sina insatser och utsågs bland annat till EU:s främste finansminister 2011 av tidningen Financial Times.

Går till attack: "Skadligt"

Efter att ha avgått som finansminister och lämnat politiken i samband med valförlusten 2014 har Anders Borg, kanske av naturliga skäl, hållit en lägre profil.

Men nu går han till attack.

Och oväntat nog är det mot en partikollega tillika sin efterträdare – finansminister Elisabeth Svantesson (M).

I synnerhet kritiserar att det faktum att regeringen avstått från att höja den omdiskuterade brytpunkten för statlig skatt.

– Jag tror att det är skadligt. När jag var finansminister räknade vi alltid upp skiktgränsen, sedan höjde vi den dessutom diskretionärt, säger han i en intervju med Dagens industri.

Enligt Anders Borg skulle en höjd gräns innebära en positiv effekt för svensk tillväxt.

Svantesson: "Prioriterar hushållen"

Nuvarande finansminister har motiverat varför man stoppade den automatiska brytbunkteten för statlig inkomstskatt.

– I valet mellan att göra ytterligare en historisk stor uppräkning och finansiera andra åtgärder – exempelvis för hushållen – väljer vi det senare, sade Elisabeth Svantesson till SVT tidigare i september.

"Måste vara pragmatisk"

I samband med samma uttalande fick Elisabeth Svantesson frågan om hur hon tror att borgerliga väljare reagerar på ovanstående beslut.

– Jag tror att många förstår att läget är problematiskt och förstår att man behöver vara pragmatisk i det här läget, svarade finansministern.

Anders Borg ifrågasätter

Elisabeth Svantesson har betonat att det krävs omfattande reformer för svensk ekonomi, vilket bland annat försatt myndigheter i krismöte under dagen.

Men enligt Anders Borg är det “bekymrande” att budgeten är så “tom på tillväxtinnehåll”.

Den förre finansministern ifrågasätter också miljardsatsningen på att sänka skatten för bensin och diesel.

– När man är så här långt ifrån ett valår, då ska man i första hand göra det som är bra för svensk ekonomi, säger han till Di.

Foto: Klaus Carlander, Talarforum

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen