Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2023 03 28

År 2022 var ett dystert år för de mänskliga rättigheterna.

Enligt Amnestys årliga rapport var förra året ett dystert år för de mänskliga rättigheterna. En av orsakerna är FN:s oförmåga att hantera kriser, eftersom staterna agerar utifrån egenintresse.

– När Ryssland invaderade Ukraina, då agerade världens länder väldigt snabbt. Men det här agerandet står i stark kontrast till hur världens länder har agerat på en rad andra platser runt om i världen. Exempelvis i Kina, Iran, Myanmar och Etiopien, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare, till Ekot.

Riktar kritik mot Sverige

I rapportern riktar Amnesty även kritik mot Sverige.

Organisationen pekar bland annat på en oroande utveckling gällande klimatkrisen.

Amnesty menar att Sverige inte gör tillräckligt för att minska användandet av fossila bränslen i ekonomin.

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson.

Rättighet hotad

Amnesty riktar även kritik mot hanteringen av demonstrationsfriheten.

Under år 2022 skedde flera klimatdemonstrationer runt om i Sverige. Under protesterna på E4:an greps flera demonstranter och sex finländska klimataktivister avvisades från Sverige.

Amnesty menar att agerandet mot de demonstranter som använde sig av civil olydnad, under aktionen på E4:an, inte står i proportion med lagen.

– Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, framhåller Anna Johansson.

Skarp kritik

Under demonstrationen på E4:an i höjd med Norra begravningsplatsen i Solna, förra året, limmade aktivisterna fast sig på vägen. Agerandet resulterade i köbildning och flera ambulanser fastnade i köerna.

Aktionen kritiserades av flera partiledare.

– Jag tar totalt avstånd från den typen av metoder och det gör hela Miljöpartiet. Vi behöver skapa en kraft för att tillsammans möta klimathotet och göra tillräckligt. Då tror vi att det här är helt fel väg. Det är helt oacceptabelt att riskera människors liv oavsett skäl, säger Per Bolund, miljöpartiets språkrör, till SvD.

Foto: C. Lue och L. Mimietz

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen