Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2023 03 28

År 2022 var ett dystert år för de mänskliga rättigheterna.  

Enligt Amnestys årliga rapport var förra året ett dystert år för de mänskliga rättigheterna. En av orsakerna är FN:s oförmåga att hantera kriser, eftersom staterna agerar utifrån egenintresse.  

– När Ryssland invaderade Ukraina, då agerade världens länder väldigt snabbt. Men det här agerandet står i stark kontrast till hur världens länder har agerat på en rad andra platser runt om i världen. Exempelvis i Kina, Iran, Myanmar och Etiopien, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare, till Ekot.  

Riktar kritik mot Sverige

I rapportern riktar Amnesty även kritik mot Sverige.

Organisationen pekar bland annat på en oroande utveckling gällande klimatkrisen.

Amnesty menar att Sverige inte gör tillräckligt för att minska användandet av fossila bränslen i ekonomin.   

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson.  

Rättighet hotad  

Amnesty riktar även kritik mot hanteringen av demonstrationsfriheten.

Under år 2022 skedde flera klimatdemonstrationer runt om i Sverige. Under protesterna på E4:an greps flera demonstranter och sex finländska klimataktivister avvisades från Sverige.

Amnesty menar att agerandet mot de demonstranter som använde sig av civil olydnad, under aktionen på E4:an, inte står i proportion med lagen.  

– Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, framhåller Anna Johansson.  

Skarp kritik  

Under demonstrationen på E4:an i höjd med Norra begravningsplatsen i Solna, förra året, limmade aktivisterna fast sig på vägen. Agerandet resulterade i köbildning och flera ambulanser fastnade i köerna.

Aktionen kritiserades av flera partiledare.  

– Jag tar totalt avstånd från den typen av metoder och det gör hela Miljöpartiet. Vi behöver skapa en kraft för att tillsammans möta klimathotet och göra tillräckligt. Då tror vi att det här är helt fel väg. Det är helt oacceptabelt att riskera människors liv oavsett skäl, säger Per Bolund, miljöpartiets språkrör, till SvD. 

Foto: C. Lue och L. Mimietz

Text: Redaktionen


JUST NU: Varning om ryska stridsflyg – ”Nato kan inte svara”

2025 11 30

Forskare varnar om ryska stridsflygplan.

Ryska stridsflygplan har varit framgångsrika i kriget i Ukraina.

Fiender har skjutits ned från upp till 177 kilometers avstånd med jaktrobotar.

Nu varnar forskare för att många Natovapen inte kan matcha den ryska förmågan.

Stora ryska framgångar

Ryska defensiva jaktflygpatruller har varit anmärkningsvärt framgångsrika, rapporterar Iltalehti.

Forskare vid Royal United Services Institute menar att ryska jaktflygplan av modellen Sukhoi Su-35S har haft särskilt stora framgångar.

Det har hindrat Ukraina från att använda sina stridsflygplan nära frontlinjen i någon större utsträckning, enligt forskarna, med undantag för när man använder långdistansvapen.

Ryssland har ofta kunnat uppnå segrar i luften mot ukrainska stridsflygplan, även på långt avstånd. Jaktroboten Vympel R-37M har varit av stor betydelse för Ryssland, och ukrainska plan har kunnat skjutas ned från ett avstånd på upp till 177 kilometer.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Ryska förmågan utvecklas

Nu varnar forskarna för att Natoländer behöver se över sin egen förmåga.

– Enligt forskarna är detta (177 km) en betydligt längre sträcka än vad majoriteten av Natos luft-till-luft-vapen skulle klara av, rapporterar tidningen.

Ryssland har dock i stor utsträckning gynnats av att Ukrainas utrustning inte har haft effektiva radarvarningen, åtminstone när det gäller äldre stridsflygplan, enligt tidningen.

Nato har överlag en högre förmåga än Ryssland när det gäller luftstrid, ändå menar forskarna att många Natoländer måste se upp.

Ryssarna har också utvecklat sin Su-35S-flotta under kriget, menar de.

– Särskilt har bildkapaciteten hos syntetisk aperturradar (SAR) förbättrats både för målmålsökning och skadebedömning, rapporterar tidningen.

Förhandlar om fredsplan

Den ryska aggressiviteten fortsätter att skapa oro i världen, samtidigt som förhandlingar om den föreslagna fredsplanen pågår.

En ukrainsk delegation har nu rest till USA för att fortsätta förhandla om fredsplanen, rapporterar Kyiv Independent.

Volodymyr Zelenskyj säger sig vara hoppfull och menar att amerikanarna har visat tecken på konstruktivitet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Foto: Anna Zvereva Wikimedia

Text: Redaktionen


29 november 2025

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen