Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2023 03 28

År 2022 var ett dystert år för de mänskliga rättigheterna.

Enligt Amnestys årliga rapport var förra året ett dystert år för de mänskliga rättigheterna. En av orsakerna är FN:s oförmåga att hantera kriser, eftersom staterna agerar utifrån egenintresse.

– När Ryssland invaderade Ukraina, då agerade världens länder väldigt snabbt. Men det här agerandet står i stark kontrast till hur världens länder har agerat på en rad andra platser runt om i världen. Exempelvis i Kina, Iran, Myanmar och Etiopien, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare, till Ekot.

Riktar kritik mot Sverige

I rapportern riktar Amnesty även kritik mot Sverige.

Organisationen pekar bland annat på en oroande utveckling gällande klimatkrisen.

Amnesty menar att Sverige inte gör tillräckligt för att minska användandet av fossila bränslen i ekonomin.

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson.

Rättighet hotad

Amnesty riktar även kritik mot hanteringen av demonstrationsfriheten.

Under år 2022 skedde flera klimatdemonstrationer runt om i Sverige. Under protesterna på E4:an greps flera demonstranter och sex finländska klimataktivister avvisades från Sverige.

Amnesty menar att agerandet mot de demonstranter som använde sig av civil olydnad, under aktionen på E4:an, inte står i proportion med lagen.

– Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, framhåller Anna Johansson.

Skarp kritik

Under demonstrationen på E4:an i höjd med Norra begravningsplatsen i Solna, förra året, limmade aktivisterna fast sig på vägen. Agerandet resulterade i köbildning och flera ambulanser fastnade i köerna.

Aktionen kritiserades av flera partiledare.

– Jag tar totalt avstånd från den typen av metoder och det gör hela Miljöpartiet. Vi behöver skapa en kraft för att tillsammans möta klimathotet och göra tillräckligt. Då tror vi att det här är helt fel väg. Det är helt oacceptabelt att riskera människors liv oavsett skäl, säger Per Bolund, miljöpartiets språkrör, till SvD.

Foto: C. Lue och L. Mimietz

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen