Amnesty riktar hård kritik mot Sverige

2023 03 28

År 2022 var ett dystert år för de mänskliga rättigheterna.  

Enligt Amnestys årliga rapport var förra året ett dystert år för de mänskliga rättigheterna. En av orsakerna är FN:s oförmåga att hantera kriser, eftersom staterna agerar utifrån egenintresse.  

– När Ryssland invaderade Ukraina, då agerade världens länder väldigt snabbt. Men det här agerandet står i stark kontrast till hur världens länder har agerat på en rad andra platser runt om i världen. Exempelvis i Kina, Iran, Myanmar och Etiopien, säger Anna Johansson, Amnesty Sveriges generalsekreterare, till Ekot.  

Riktar kritik mot Sverige

I rapportern riktar Amnesty även kritik mot Sverige.

Organisationen pekar bland annat på en oroande utveckling gällande klimatkrisen.

Amnesty menar att Sverige inte gör tillräckligt för att minska användandet av fossila bränslen i ekonomin.   

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Förutom att göra oss av med fossilberoendet måste klimatomställningen ske rättvist och inte förstärka ojämlikheter för redan diskriminerade eller sårbara grupper som exempelvis urfolk. Det största ansvaret ligger på rika länder som Sverige, säger Anna Johansson.  

Rättighet hotad  

Amnesty riktar även kritik mot hanteringen av demonstrationsfriheten.

Under år 2022 skedde flera klimatdemonstrationer runt om i Sverige. Under protesterna på E4:an greps flera demonstranter och sex finländska klimataktivister avvisades från Sverige.

Amnesty menar att agerandet mot de demonstranter som använde sig av civil olydnad, under aktionen på E4:an, inte står i proportion med lagen.  

– Demonstrationsfriheten är en central byggsten i varje demokratiskt samhälle. Även fredlig civil olydnad, som klimataktionen på E4:an, omfattas av demonstrationsfriheten. Domen har överklagats och Amnesty kommer att fortsätta följa utvecklingen för att säkerställa att vår grundlagsskyddade demonstrationsfrihet respekteras i rättstillämpning framöver, framhåller Anna Johansson.  

Skarp kritik  

Under demonstrationen på E4:an i höjd med Norra begravningsplatsen i Solna, förra året, limmade aktivisterna fast sig på vägen. Agerandet resulterade i köbildning och flera ambulanser fastnade i köerna.

Aktionen kritiserades av flera partiledare.  

– Jag tar totalt avstånd från den typen av metoder och det gör hela Miljöpartiet. Vi behöver skapa en kraft för att tillsammans möta klimathotet och göra tillräckligt. Då tror vi att det här är helt fel väg. Det är helt oacceptabelt att riskera människors liv oavsett skäl, säger Per Bolund, miljöpartiets språkrör, till SvD. 

Foto: C. Lue och L. Mimietz

Text: Redaktionen

13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Nya regler för hotellgäster – klassikern försvinner från rummen

2026 08 14

Ett klassiskt inslag under hotellvistelsen är snart ett minne blott.

I åratal har hotellgäster kunnat räkna med små flaskor med tvål och schampo i badrummet.

Nu försvinner produkterna.

Detta i enlighet med EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR).

Förordningen trädde i kraft under onsdagen och syftar till att varje medlemsstat, inklusive Sverige, ska minska sitt förpackningsavfall.

Som en del av detta kommer små schampo- och tvålflaskor att förbjudas på hotell runt om i hela landet.

– Hotellens små engångsflaskor med schampo, hudlotion och andra hygienprodukter kommer att försvinna. Istället kan du förvänta dig större fasta dispensers eller andra hållbara alternativ, framhåller organisationen Håll Sverige Rent.

Deadline

Engångsprodukterna kommer att fasas ut succesivt från svenska hotell.

Det finns dock en tydlig deadline.

Senast år 2030 ska samtliga flaskor vara borta.

I samma veva förbjuds engångsförpackningar på restauranger, kaféer och snabbmatsställen. 

– Från 2030 blir det förbjudet att servera mat och dryck som konsumeras på plats i engångsplastförpackningar. Det gäller även de små plastförpackningarna för ketchup, dressing och kryddor, uppger Håll Sverige Rent.

ANDRA LÄSER: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina 

Flera förbud hos Coop och Ica

Dessutom införs flera omfattande förbud i matbutiker. Nedan listar Håll Sverige Rent samtliga förbud:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds. Det mycket tunna plastpåsarna för frukt och grönt förbjuds helt under 2030. Detta eftersom EU anser att det finns stor risk att plastpåsarna blir skräp som hamnar i havet.  

- Plast för att bunta flerpack förbjuds. Från och med 2030 blir det inga mer inplastade trepack majs eller sexpack öl. Omslagsplast för att bunta varor som flerpack förbjuds nämligen helt för flera typer av drycker och konserver. 

- Ta med egna burkar och fyll på i butiken. När du handlar i större butiker kommer du att se fler påfyllningsstationer för både livsmedel och andra produkter. Butikerna ska avsätta 10 % av försäljningsytan till detta, vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter. 

- Frukt och grönt – utan plast. Många frukter och grönsaker säljs idag i plastförpackningar, nät eller plastpåsar i storpack. Men från 2030 förbjuds engångsplast för frukt och grönt som säljs i förpackningar under 1,5 kg – särskilt när syftet inte är att förlänga hållbarheten. Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät. 

LÄS OCKSÅ: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen