Amerikanskt oljefält attackerat

2025 07 16

Amerikanska oljefält i norra Irak har attackerats.

En omfattande drönarattack har utförts mot anläggnignarna. Som en följd av attacken har oljeproduktionen stoppats, rapporterar Reuters.

Två oljefält– Khormala och Sarsang – har attackerats. Båda ligger i den kurdisktkontrollerade delen av Irak.

En stor brand har brutit ut vid anläggningen i Sarsang. Det finns inga uppgifter om personskador.

Attackerna ska ha utförts från områden som kontrolleras av Iranstödda miliser.

USA bekräftar

Den amerikanska ambassaden i Irak bekräftar uppgifterna.

– Ambassaden uppmanar den irakiska regeringen att "utöva sin befogenhet för att förhindra att väpnade aktörer kan genomföra liknande attacker mot platser på deras territorium”, rapporterar Newsweek.

Hotbild mot amerikanska militärer

Efter att kriget mellan Israel och den palestinska terrorgruppen Hamas eskalerat har attacker mot amerikanska trupper i Mellanöstern ökat.

Iranstödda milisgrupper i Irak ligger bakom flera av angreppen.

Israel krig i Gaza har upprepade gånger använts som ett svepskäl för att legitimera attacker mot amerikansk personal och militär. Ett dussintals robot- och drönarattacker har utförts mot amerikanska styrkor i Irak och Syrien sedan Gazakrigets start.

Skör vapenvila

Efter USA:s attack mot iranska kärnanläggningar i juni befarade omvärlden att konflikten i Mellanöstern skulle eskalera.

Men efter en mindre iransk hämndattack har en vapenvila slutits mellan USA, Israel och Iran.

Den islamistiska diktaturen är dock redo att slå tillbaka om landet attackeras igen. Det säger Irans högste ledare, Ayatolla Ali Khamenei, på onsdagen.

– Om fienden upprepar sin aggression kommer svaret att bli kraftfullare än det slag som de fick erfara under tolvdagarskriget, säger han i ett uttalande.

LÄS MER: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


JUST NU: Hotar att dra sig ur – kalldusch för Putin

2025 07 16

En ryskledd försvarsorganisation kan snart bli en medlem fattigare.

En ryskledd militärallians kan snart bli mindre till antalet.

På onsdagen kommer besked om att Armenien hotar att dra sig ur CSTO – Collective Security Treaty Organization, eller Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet på svenska.

Hotet kommer direkt från Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Hotar dra sig ur

Armeniens medlemskap i organisationen är för närvarande fruset.

Det är mer sannolikt att Armenien lämnar CSTO helt och hållet än att landet återupptar sitt medlemskap i organisationen, menar Pashinyan.

– Det är mer sannolikt att vi kommer att dra oss ur CSTO än att vi återgår till att vara medlem i denna organisation, säger han.

Zakharova missnöjd

Tidigare sade Pashinyan att Jerevan hade fryst deltagandet i CSTO:s arbete, eftersom det påstods skapa hot mot republikens suveränitet.

Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova säger att detta steg inte ökar säkerheten i republiken, och att det kommer att ta tid innan Jerevan återgår till fullvärdigt arbete i organisationen.

Pashinyan menar att försvarsblocket inte har stöttat Armenien tillräckligt.

Läs mer: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Det är CSTO

Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet är en ryskledd militärallians som består av före detta sovjetrepubliker.

Ett avtal om kollektiv säkerhet skrevs av sex före detta sovjetrepubliker 1992 och 2002 bildades organisationen.

Som Nato

Samarbetet innebär bland annat rysk vapenexport till de andra medlemmarna och gemensamma övningar.

– Organisationen ses som en motsvarighet till Nato med ömsesidiga försvarsförpliktelser, förklarar Utrikespolitiska institutet.

– Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Läs mer: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


TERRORGRUPP HÄVDAR: Bakom mordet på ukrainsk underrättelseofficer

2025 07 16

Mordet på den ukrainska underrättelseofficern Ivan Voronych i Kyiv erkänns av en extremistgrupp.

Den högerextrema gruppen The Base, med rötter i USA, har via sin ukrainska gren White Phoenix tagit på sig ansvaret för mordet på den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s överste Ivan Voronych.

Det uppmärksammade dådet skedde i Holosiivskyi-distriktet i Kyiv, där Voronych sköts ihjäl på öppen gata för snart en vecka sedan.

– Vi hyllar våra kamrater för den lyckade operationen, stod det i ett uttalande som publicerades på White Phoenix Telegram-kanal, som flera antiterror-experter bedömer som trovärdigt, enligt The Guardian.

– Skjutningen av SBU-översten är inte slutet, utan bara början, fortsätter de.

Voronych är den högst rankade SBU-officeren som hittills fallit offer för ett riktat mord i huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

SBU: Ryska agenter låg bakom dådet

Den ukrainska säkerhetstjänsten uppgav kort efter mordet att de två misstänkta gärningspersonerna – en man och en kvinna, hade kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Duon ska ha fått order om att kartlägga Voronychs rörelser och senare fått tillgång till ett vapengömställe med en pistol försedd med ljuddämpare.

– De eliminerades i en specialinsats kort efter mordet, bekräftade SBU i en video som släpptes tre dagar efter dådet, rapporterar Kyiv Independent.

Terrornätverk med ryska kopplingar

The Base grundades 2018 av amerikanen Rinaldo Nazzaro, tidigare anställd av Pentagon. Gruppen är idag klassad som en terroristorganisation av bland andra USA, Storbritannien och Australien.

Sedan 2019 lever Nazzaro i Ryssland och misstänks av västliga underrättelsetjänster ha kopplingar till rysk underrättelseverksamhet – något han själv förnekar.

Organisationen använder krypterade appar och propaganda för att rekrytera globalt. Enligt uppgifter erbjuder dess ukrainska gren finansiell ersättning för attentat mot individer och kritisk infrastruktur.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen