Amerikanskt bombplan över Danmark

2024 06 12

Ett amerikanskt bombplan av modellen Boeing B-52 Stratofortress har upptäckts i danskt luftrum.

Bombplanet passerade över den danska ön Fyn under onsdagsmorgonen.

Det råder oklara omständigheter kring händelsen.

Danmarks försvarsmakt vet inte varför bombplanet flög genom danskt luftrum, rapporterar TV2.

Försvarsledningen betonar dock att det inte är ovanligt att amerikanerna flyger över Danmark, vänder i Öresund och sedan återvänder till en flybas i Fairford, Storbritannien.

 – Vi vet inte exakt vad som har hänt. Men det finns inget ”avskyvärt” med den här flygningen. Nato-allierade får flyga i danskt luftrum.

Det framhåller Krister Haven, pressrådgivare för försvarsledningen, till TV2.

Tung pjäs

Boeing B-52 Stratofortress är ett stort amerikanskt strategiskt bombplan.

Planet väger 83 ton, är 49 meter långt, 56 meter brett och har en toppfart på 1 046 kilometer i timmen.

Den första modellen av bombplanet lanserades 1955. Sedan dess har B-52 spelat en viktig roll i det amerikanska flygvapnets verksamhet.

Det jättelika bombplanet planeras att användas till år 2050, enligt nuvarande beslut från den amerikanska militärledningen.  

Har och kan bära kärnvapen

B-52 kan bära flera olika typer av vapenlast, bland annat kan planet bestyckas med kärnvapen.

Under kalla kriget befann sig kärnvapenbestyckade B-52:or i luften konstant. Bombplanen var redo att attackera Sovjetunionen om ett storkrig skulle utbryta mellan USA och diktaturen.

Om säkerhetsläget skulle försämrats nämnvärt är det inte otänkbart att kärnvapenbestyckade B-52:or blir ett konstant inslag i luftrummet ovanför Östersjön.

Det menar Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

–  Man kan föreställa sig att i ett kärvt läge, när det finns ett direkt hot mot vårt närområde, så är detta en möjlighet – att ha patrullering i vårt närområde med flygplan som kan bära kärnvapen, sade han till Aftonbladet 2022.

Foto: S. Harvey

Text: Redaktionen

JUST NU: Pojke död i otäck olycka

2025 09 19

En 16-årig pojke i Borlänge har förlorat livet.

Det var under torsdagskvällen som olyckan ägde rum.

– En bilist har voltat med sitt fordon, meddelade polisen inledningsvis.

Det hela ska ha handlat om en singelolycka.

Incidenten inträffade i Jakobsgårdarna. Polisen stängde omedelbart av vägarna i båda riktningarna.

Senare framkom att fordonet var en A-traktor och hade framförts av en 16-årig pojke.

Skadeläget var då mycket allvarligt.

– Han blev fastklämd och mycket allvarligt skadad i samband med avåkningen. Han fördes med ambulans till Falu lasarett, förklarar polisen.

Livet gick inte att rädda

Natten till fredagen meddelar polisen att 16-åringen förlorat livet.

– Dock gick hans liv inte att rädda. Anhöriga är underrättade, skriver myndigheten på sin hemsida.

Efter olyckan har polisen tagit fordonet i beslag. En teknisk undersökning kommer nu att genomföras.

– Olyckan kommer att utredas vidare, framhåller polisen i ett uttalande.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

Tidigare i år ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige tänker låna ut 220 miljarder kronor

2025 09 19

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar idag “kanske den största” nyheten inför den budget som läggs fram på måndag.

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff under förmiddagen.

Frågan gäller framtiden för Sveriges kärnkraft.

Tidöpartierna avser att gå fram med vad som beskrivs som en riskreserv för “oförutsedda händelser”. Syftet är att projekt inte ska lämnas halvfärdiga.

Konkret handlar det om att låna ut 220 miljarder kronor till projektbolag för att finansiera kärnkraftsbyggen.

– Vi står i en avgörande tid för Sveriges energiförsörjning, säger Ebba Busch.

"Förväntar oss få tillbaka pengarna"

Ramarna baseras på “en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år”, enligt regeringen.

Tidöpartierna förutspår “omkring 1-3 miljarder i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år”.

– Vi förväntar oss att vi behöver låna ut pengar och sedan förväntar vi oss att vi får tillbaka dem genom den prissäkringsmodell som vi har, säger Niklas Wykman (M), Sveriges finansmarknadsminister, på samma presskonferens.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

EU måste ge grönt ljus

Taket för prissäkringen ligger på 290 miljarder kronor.

– De exakta avtalsvillkoren kommer att förhandlas med varje projektbolag för sig, utifrån det enskilda projektets förutsättningar, förklarar regeringen.

– För att få lämna stöd till ett bolag behöver regeringen ett godkännande av EU-kommissionen, vilket kan leda till ytterligare justeringar av varje enskilt avtal. Statens kostnader påverkas också av slutkostnaden för att uppföra reaktorer, vilket kan avvika från den förväntade kostnaden, och elprisets framtida utveckling.

LÄS MER: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Ny myndighet

I samma veva presenterar regeringen ytterligare en nyhet.

Det handlar om en ny myndighet vars syfte ska vara att kontrollera miljötillståndsprocesser.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar beskedet för “en av de största förändringarna i modern tid” av miljötillståndsprövningar.

– Jag är väldigt glad över att den här efterfrågade helomfattande ändringen av tillståndsprocesserna nu äntligen kan genomföras, säger hon.

Enligt förslaget ska myndigheten börja sitt arbete 1 juli 2027.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen