Amerikansk attack i Stilla havet – flera döda

2025 10 22

Denna gång har attacken utförts i Stilla havet, väster om Sydamerika.

Flera av besättningsmedlemmarna har dödats.

– Attacken är det åttonde kända amerikanska angreppet mot fartyg sedan den 2 september. Två till tre personer ombord har dödats, rapporterar CBS News med hänvisning till källor inom Vita huset.

Det är första gången som USA attackerar ett fartyg i Stilla havet under Trumpadministrationens militära kampanj mot knarksmugglare. Tidigare har attackerna riktat sig mot fartyg i Karibiska havet som påstås vara inblandade i narkotikahandel.

Attacken i Stilla havet kopplas också till drogsmuggling. Fartyget ska ha smugglat narkotika, enligt de amerikanska regeringskällorna.

34 personer har dödats

Hittills har minst 34 personer har dödats i amerikanska attacker mot påstådda narkotikabåtar.

President Donald Trump har deklarerat att USA befinner sig i en "icke-internationell väpnad konflikt" med sydamerikanska drogkarteller. Enligt presidenten räddar de militära attackerna tiotusentals amerikanska liv genom att hindra narkotika från att nå landet.

Donald Trump har också för vana att benämna kartellerna som terrorister – trots att de inte formellt är klassade som terrororganisationer. Trump använder termen “Designated Terrorist Organization (DTO)”, vilket inte är den officiella amerikanska beteckningen för en terrororganisation.

LÄS MER: Zelenskyjs ilska mot Trump – beskedet förändrade allt

Jurister tveksamma

Juridiska experter har ifrågasatt huruvida USA har rätt att attackera fartyg på internationellt vatten.

Efter den första attacken i Karibiska havet intervjuade BBC News en rad experter inom internationell rätt och sjörätt. Flera av dem framhöll att USA kan ha agerat i strid med internationell lag när man slog till mot fartyget.

USA har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, men den amerikanska militärens juridiska rådgivare har tidigare betonat att USA ”bör agera i enlighet med dess bestämmelser”, uppger nyhetskanalen.

Enligt havsrättskonventionen är det inte tillåtet att använda dödligt våld mot fartyg på internationellt vatten, med undantag för särskilda fall – exempelvis om ett fartyg har befunnit sig i en stats territorialvatten och sedan förföljs på öppet hav.  

LÄS OCKSÅ: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin 

Arkivfoto: Donald Trump Truth Social

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen