JUST NU: Almedalsmördaren spanade efter flera offer

2022 07 08

Den misstänkta mördaren ska ha haft "högre ställda mål".

32-årige Theodor Engström har häktats misstänkt för mordet på Ing-Marie Wieselgren.

Attacken skakade Almedalsveckan och hela Sverige.

“Gått runt och rekat”

Enligt mannens advokat, Staffan Fredriksson, kände Engström på förhand till vem Ing-Marie var och hennes roll som psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner.

– Han har gått runt någon eller några dagar före gärningen och rekat i Visby, säger han till Dagens Nyheter.

Väntade in rätt tillfälle

Försvarsadvokaten säger också att den misstänkta mördaren följde sitt offers schema via sin mobiltelefon och därefter väntade in rätt tillfälle att attackera.

Utesluter inte minister som mål

Fler människor än Ing-Marie hade dock kunnat bli offer för 32-åringen.

– Det är inga som är namngivna. Hade han inte lyckats med Ing-Marie hade han en plan B, säger Staffan Fredriksson som även menar att Engström hade “högre ställda mål”.

I en annan intervju, med Expressen, utesluter inte Fredriksson att ett högre mål skulle vara en minister men vill inte närmare kommentera frågan.

Ville visa missnöje med psykiatrin

Enligt kammaråklagare Petra Götell började förberedelserna redan veckan före attacken på Ing-Marie Wieselgren.

Motivet bakom mordet uppges vara hennes engagemang inom psykiatrin. Engström ska ha åkt till Almedalen för att visa sitt missnöje med psykiatrivården i Sverige.

– Exakt hur det har gått till är lite oklart, om han har väntat på henne eller följt efter, men som vi har förstått det så var målsägande måltavlan, säger Petra Götell till Expressen.

Säpo: Extra allvarligt i Almedalen

Att mordet ägde rum mitt under pågående politikervecka i Visby, där alla riksdagens partiledare finns på plats tillsammans med ett flertal andra statstjänstemän, gör dådet ännu allvarligare anser Säpo.

– Säkerhetspolisen ser mycket allvarligt på det inträffade givet var och när det inträffade – under just Almedalsveckan, ett arrangemang som för många ses som en symbol för den svenska demokratin och vårt öppna samhälle, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo, till tidningen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen